Glesbygd'n på Skogsrocken i Piteå 2010-03-16

I lördags kväll ordnade Naturskyddsföreningen i Piteå en Skogsrock på Klubb Krokodil.

Inför ett fullsatt Krokodil höll Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbotten, höll ett brandtal för länets gammelskogar och Skogsnätverket berättade om den alarmerande situationen i de norrbottniska skogarna. Samtidigt riktades skarp kritik mot skogsindustrilobbyn och de norrbottniska politiker, i synnerhet kommunalråden Peter Roslund i Piteå och Robert Forsberg i Kalix, som tillsammans har lett drevet mot skyddet av de värdefulla gammelskogarna genom den så kallade Norrbottensdeklarationen.

Sedan intogs scenen av reggaebandet Glesbygd’n, som gjorde en fantastisk hyllningskonsert till skogen. På vemodigt arvidsjaurmål handlade låtarna bland annat om uranprospektering och samhällets orättvisor. I pausen tackade Naturskyddsföreningen både Glesbygd’n och klubb Krokodils ägare Ronny Eriksson för att de gjort Skogsrocken möjlig, och för att de allihop ställt sig bakom apellen ”Länge leve Norrbottens skogar”.

Arrangörerna Niklas Johansson och Moa Nilsson var väldigt nöjda med kvällen och de stora intresse som visats av de etthundra besökarna. Biljettintäkterna gick oavkortat till arbetet med skogsskydd, och Naturskyddsföreningen i Piteå lovade att själva dubbla denna summa genom ett eget bidrag.

– Reglerna är otillräckliga på många punkter. Tanken med FSC är i grunden bra, men allför lite har hänt under de tolv år som gått sedan förra standarden godkändes, säger Mikael Karlsson.

Standarden, som sätter frivilliga regler för skogsbruket utöver lagens nivå, har förhandlats mellan parterna sedan 2003. Den första standarden, som gällt fram till nu, godkändes 1998.

Naturskyddsföreningen lämnade FSC:s styrelse 2008. Föreningen har riktat skarp kritik mot FSC-certifieringen, som anses för svag både när det gäller nivån på åtagandena (standarden) och kontrollen av efterlevnaden, som utförs av särskilda certifieringsföretag.

– Gång på gång upptäcker vi allvarliga brott mot FSC-standarden när vi besöker skogar i fält. Det visar att skogsbolagen inte klarar att följa ens FSC:s lågt ställda krav, säger Jonas Rudberg, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Exempel på brister, enligt Naturskyddsföreningens genomgång är:
– otillräckligt skydd för naturskog
– i praktiken ingen begränsning av gödsling
– contortatall fortsatt tillåtet (med vissa restriktioner)
– kemikalier fortsatt tillåtna (med vissa restriktioner)
– inga regler om förstärkt hänsyn (målklassning: PF)
– inga regler som föreskriver hyggesfritt skogsbruk

För mer fakta
Naturskyddsföreningens remissvar på FSC-standarden 2009-03-31

Svenska FSC:s webb 2010-02-26

”FSC misslyckas med att skydda naturvärden” PM 2009-12-14

Läs även andras åsikter om FSC, Skogsbolagen, Naturskyddsföreningen, Naturskog, Gödsling, Gift, Contorta

Ordförandena i tre länsorganisationer i Norrbotten; Lars Andersson – Naturskyddsföreningen, Annika Eriksson – Miljöpartiet, Börje Lööv – Vänsterpartiet och Stefan Mikaelsson – ordförande i Sametinget, samlades idag för att gemensamt ta avstånd från den s k Norrbottensdeklarationen, som tagits fram av skogsbranschen och undertecknats av tolv av länets fjorton kommunledningar.

Lars Andersson framhöll att skogslobbyns deklaration inte alls speglar en samsyn i länet om att man borde upphäva naturreservat och införa plantageliknande intensivskogsbruk.

”Den enda större undersökning som gjorts visade att tre gånger fler norrbottningar ville ha ökat naturskydd, än dem som ville ha minskat skydd”, sa han. Stefan Mikaelsson framhöll att appellen ”Länge leve Norrbottens skogar” som Naturskyddsföreningen initierat är i linje med Sametingets dokument om hållbart nyttjande av naturen.

Annika Eriksson sa att medan arbetstillfällena stadigt minskar i skogsbruket trots ökad avverkning, så är besöksnäringen i tillväxt.”För att utveckla ekoturismen behöver det finnas god tillgång på gamla skogar.” Börje Lööv pekade på att ett hållbart nyttjande av skogen förutsätter att man anpassar sej till vad naturen tål, och att man utvecklar regional förnybar energi för framtiden, bl a energiråvara från skogen till biodiesel.

Vid mötet redovisade även skogsägaren Bertil Kantola, Tärendö, hur hans skogsskifte gett gott ekonomiskt utbyte i tre generationer med enbart kalhyggesfritt skogsbruk. Gunnar Westrin berättade hur hänsynslösa skogsavverkningar och skogsdikning i Tornedalen förstört en av världens bästa harrbäckar, och tryckte på behovet av ekologisk kunskap samt att upplevelseturismen behöver oförstörd natur.

Lena Tjäder från Pajala, ordförande i Norrbottensdistriktet av Ung vänster, underströk särskilt att det inte räddar klimatet, om skogsbruket skulle få inkomster på att sälja utsläppsrätter till klimatstörande verksamheter med utsläpp av fossilt kol. Kenneth Sandberg, Miljöpartiets gruppledare i Kalix, fäste uppmärksamheten på tvivelaktigheter i den s k Norrbottensdeklarationen, som att intensivskogsbruk drivs av omfattande konstgödsling, och att i kraftigt gödslad skog minskar bärriset medan tät gräsväxt tar över.

Tore Johansson, naturskyddare och mångsysslare i Tärendö, uttryckte att ett pressat arbetstempo för skogsentreprenörerna kan förklara att det slarvas med naturhänsynen vid avverkningarna.

Sammanfattat av
Lars Andersson 2010-03-03

Reglerna är alltför svaga på många punkter. Jämfört med den första versionen har endast små förbättringar skett av naturvårdsreglerna. Exempel på brister är
- otillräckligt skydd för naturskog
- i praktiken ingen begränsning av gödsling
- contortatall fortsatt tillåtet (med vissa restriktioner)
- kemikalier fortsatt tillåtna (med vissa restriktioner)
- inga regler om förstärkt hänsyn (målklassning: PF)
- inga regler som föreskriver hyggesfritt skogsbruk

Naturskyddsföreningen var tidigare med i FSC:s styrelse, men lämnade den 2008. Föreningen har riktat skarp kritik mot FSC-certifieringen, som anses för svag både när det gäller nivån på åtagandena (standarden) och kontrollen av efterlevnaden, som utförs av särskilda certifieringsföretag.

Läs mer
Svenska FSC:s webb 2010-02-26

Naturskyddsföreningens remissvar på FSC-standarden 2009-03-31

”Skogscertifieringen fungerar för dåligt” pressmeddelande 2008-03-17

Intressant? Läs även andras åsikter om Contorta, Naturskog, Svenska FSC, Kemikalier, Gödsling, Hyggesfritt

– Den här regeringen kör naturvården i botten. Nu ska skattepengar för naturvård bli subventioner till stora skogsbolag för att hindra dem från att förstöra naturen, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Den lagrådsremiss som regeringen nu lämnat till riksdagen innebär att det i genomsnitt kommer att bli 30 procent dyrare att köpa in mark till naturreservat, nationalparker och andra naturskydd. Utöver marknadsvärdet ska markägarna få en märklig bonus på 25 procent. Detta kommer att fördyra statens utgifter för naturvård med 135 miljoner kronor årligen.

– Regeringens förslag går ut på att ta 135 miljoner från naturvården varje år och ger till skogsägarna. Det innebär att vi kommer att hamna ännu mer efter i arbetet med att skydda arter och natur. Detta i en känslig tid, när klimathotet ökar trycket på ekosystemen, säger Mikael Karlsson.

– Att ge ersättningar utöver marknadsvärdet kan ge märkliga effekter, som spekulation i de områden som är på länsstyrelsernas officiella listor på framtida reservat, säger Oscar Alarik miljöjurist på Naturskyddsföreningen.
Expropriationslagen använder myndigheter när de inte kan komma överens med markägare vid till exempel vägbyggen, planering av bostadsområden och inrättande av naturreservat och andra naturskydd. Expropriationslagens regler avgör ersättningsnivåerna även vid frivilliga överenskommelser, vilket är det i särklass vanligaste vid reservatsbildning.

– Markägare som egentligen tycker att det är bra att deras värdefulla skog eller naturområde skyddas kommer nu att motsätta sig reservat och tvinga fram expropriation eftersom de då får mer betalt, säger Mikael Karlsson.
Naturskyddsföreningen har tidigare kraftigt protesterat mot att regeringen dragit ner anslagen som myndigheterna har för att bilda reservat. Den nya lagändringen kommer att innebära att pengarna räcker till ännu mindre reservatsskydd.

– Ett enkelt undantag för inköp av mark för naturreservat och nationalparker hade löst problemet, men regeringen blundar återigen för värdet av naturvården i Sverige, säger Mikael Karlsson.
I lagrådsremissen konstaterar regeringen att bildandet av naturreservat kommer att beröras kraftigt av lagförändringen och att förändringen kommer att kosta 110 miljoner om nuvarande ambitionsnivå ska upprätthållas. Men inga nya pengar skjuts till. Regeringen konstaterar också att de biotopskyddsområden på skogsmark som Skogsstyrelsen kan besluta om kommer att få ökade i kostnader på omkring 25 miljoner vilket myndigheten får lösa genom att fördela om pengar inom myndigheten eller genom att minska på skyddet.

– Med ett enda penndrag minskas möjligheterna att hejda förlusterna av den biologiska mångfalden i Sverige, och det sker just det år som FN utsett till officiellt år för den biologiska mångfalden. Det är tillsammans med vargjakten ännu en försvagning som Sverige får skämmas för internationellt, säger Mikael Karlsson.

Enligt regeringens förslag ska de nya bestämmelserna i börja gälla 1 augusti.

Läs mer
Pressmeddelande från regeringen

… och hela Lagrådsremissen (”Ersättning vid expropriation”)
(Uppgiften om att det i genomsnitt blir 30 procent dyrare att bilda reservat finns på sid. 89 -90 och att kostnaderna för detta stiger för naturvårdsverket med 110 miljoner och 25 miljoner för skogsstyrelsen)

Vinterskog. Foto: Fédéric Forsmark

I detta nummer av Skogskraft kan ni bland annat läsa om appellen ”Länge leve Norrbottens skogar”, kampen för den tätortsnära gammelskogen på Murberget i Härnösand, ett glatt besked gällande Färdsleskogen i Västergötland och om den nya satsningen på att sprida nyheter om nordisk skog på engelska på webben Nordicforests.org.

Skogskraft februari 2010

Läs även andras åsikter om Tätortsnära gammelskog, NordicForests.org, Murberget, Färdsleskogen

Färdsleskogen ©Leif Danielsson

– Det är nästan hopplöst att hitta ett sådant här fint område i vår region. Det är konstigt att myndigheterna inte uppmärksammat och skyddat det långt tidigare, säger Leif Danielsson från Naturskyddsföreningen i Ale.

Det var i samband med en skogskurs i länsförbundet i höstas som de lokalt aktiva upptäckte att det låg en avverkningsanmälan i det aktuella området. Genom ett snabbt nödrop på Skogsnätverket.se tillkallades inventeringshjälp från olika håll som hjälpte till att stärka dokumentationen av områdets naturvärden.

– Det är tydligt att Skogsnätverket behövs för sådana här blixtutryckningar. Det finns massor av nyckelbiotoper som inte ens är kartlagda ännu, som vi kan vara med och rädda genom hårdinventering, säger Leif Danielsson.

Nu hoppas Leif och de andra som varit med och kämpat för Färdsleskogen att länsstyrelsen ska stå fast vid sitt löfte så att man kan fira reservatsinvigningen 2011.

Färdslehjältar

Områdesbeskrivning
Areal: Ca 50 hektar. Skogsstyrelsen har satt av 35 ha som nyckelbiotop.
Gammal, fuktig och olikåldrig blandskog som övergår i välutvecklad sumpskog utmed en mindre bäck. Sumpskogen är kanske den mest intressanta naturtypen i området. Här finns en rad intressanta strukturer som gamla alar, gläntig fuktig mark, döende och döda träd samt senväxta granar och alar. Ett flertal gamla 200-åriga tallar noterade.

Exempel på arter: Gullpudra, blåtryffel, glansfläck , rostfläck, klippkaka, brunpudrad nållav, hållav, brödtaggsvamp, jordporing. Dessutom insamlades en liten kollekt av liten spiklav (sällsynt på senväxt gran; starkt nordlig art som är mkt sällsynt isödra Sverige). Av fåglar har tretåig hackspett och bivråk obs. Hittills har 153 signalarter hittats. 16 rödlistade.
Naturvärdesbedömning: Mycket höga naturvärden.

I appellen ”Länge leve Norrbottens skogar” ställer sig politiker, organisationer, företagare och eldsjälar bakom kravet om större arealer skyddad skog och ett hållbart skogsbruk.

Under det senaste året har ett antal motioner angående nyttjandet av skogarna i Norrbotten beretts i riksdagens utskott och dessa ska nu behandlas i kammaren. Naturskyddsföreningen i Norrbotten menar att påståendena i dessa motioner är motsägelsefulla och saknar hänvisning till forskning.

Motionärerna menar bland annat att en intensifiering av kalhyggesbruket skulle motverka klimatförändringarna.

– Klimathotet måste mötas med omställning och nedväxling av energianvändningen, och inte tas som intäkt för att öka exploateringen av vårt alltmer utarmade skogslandskap, säger Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

Naturskyddsföreningen i Norrbotten har därför initierat en appell, ”Länge leve Norrbottens skogar”, för att slå vakt om skogens biologiska, sociala och kulturella värden. En lång rad politiker, organisationer, företagare och kulturpersonligheter i länet har redan ställt sig bakom uppropet som presenterar en vision om hur ett levande skogslandskap ska utvecklas i länet. Nu skickas appellen ner till landets riksdagsledamöter, för att visa att det i Norrbotten finns ett starkt stöd för att bevara de sista gammelskogarna.

– Ett expansivt skogsbruk är inte ekologiskt hållbart. Möjligheterna för andra naturnäringar, och naturupplevelser för folkhälsan, begränsas allt mer. För att behålla biologisk mångfald i länet får det inte ske några fler avverkningar av gammelskog, säger Lars Andersson.

Naturskyddsföreningen i Norrbottens förhoppning är att riksdagsledamöterna granskar motionerna. Bland annat så har regeringens miljömålsråd bedömt att miljömålen för levande skogar i Norrbotten troligtvis inte kommer att uppnås till 2020, till stor del på grund av att skogar med höga naturvärden alltjämt avverkas. Trots detta menar motionärerna att det kan finnas för mycket skyddad skog i Norrbotten, varför de vill att man undersöker möjligheterna för att öppna naturreservaten för exploatering.

– Det är ju ett rent vansinnigt förslag, när vi idag bara skyddat en liten del av vad som enligt forskning krävs för att bevara biologisk mångfald i länet. Dessa motioner bör ses som onyanserade produkter av industriernas ekonomiska särintresse, som varken tar hänsyn till naturens eller människornas behov, säger Daniel Rutschman, Naturskyddsföreningens i Norrbottens skogsnätverk.

För mer fakta:
Läs appellen ”Länge leve Norrbottens skogar”

Intressant? Läs även andras åsikter om Norrbotten, Riksdagen, Motion, Forskning, Naturskyddsföreningen

Vy över Övre Piteälven. Foto: Olli Manninen

Om vildmarksområdet vid Övre Piteälven i Arjeplogs kommun
Vid Övre Piteälven finns stora oskyddade skogsområden med höga naturvärden och stora mått av orördhet som gränsar till obrutna fjällområden och tre stora naturreservat. Sammantaget utgör detta område över 10 00 hektar. Området ägs till en del av Statens Fastighetsverk och pekades ut som skyddsvärd i samband med Statsskogsinventeringen. Angränsande till detta område finns urskogsartade skogar vid bergen Skerutj, Hemberget och Suppevare som ägs av SCA. Utöver de höga biologiska värdena finns även stora värden för friluftslivet, i synnerhet för fiskebesöksnäringen i den outbyggda Piteälven. I det obrutna området finns även en kyrka på en udde sydost om Hemberget, som endast kan nås till fots landvägen, eftersom det inte finns någon väg dit.

Intressanta arter av svampar och lavar
När Naturskyddsföreningen besökte den del av området som ägs av SCA den 26 och 27 augusti 2007 gjordes 199 fynd av 25 rödlistade arter. Sedan dess har området besökts fler gånger och ytterligare två rödlistade arter har tillkommit på listan.

Mer information om Övre Piteälven på naturskyddare.se

Läs rapporten här

Tillslaget inträffade på samma dag som organisationen startade en kampanj mot den ryska statens beslut att återöppna det förorenande Baikalsk massa- och pappersbruk. Bruket stängdes 2008 och det verkar osannolikt att polisens ingripande mot Baikal Environmental Wave var en tillfällighet.

Läs mer
The Moscow Times
Pacific Environment
Greenpeace Ryssland
Baikal Wave:s webb [nedstängd]
För mer information om Baikalsk pappersbruk och ett upprop mot den ryska regeringen.

Intressant? Läs även andras åsikter om Baikal Environmental Wave, Polis, Ryssland, Pappersbruk, Baikalsjön

I augusti 2006 avverkningsanmäldes nyckelbiotopen vid Bålhyttan. Weda Skog har ifrågasatt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsens bedömning av området och ställt tjänstemän mot varandra genom att begära flera ominventeringar av området. Skogsstyrelsen är den myndighet som har mandat att bedöma nyckelbiotoper, trots det har Weda Skog valt att anlita skogsbiologerna då man inte varit nöjd med Skogsstyrelsens bedömning.

Weda Skog har i media förklarat att så länge markägaren sparar 5 procent av sin skog så kan resten brukas. Området runt Bålhyttan är dock redan mycket hårt brukat och denna nyckelbiotop samt den intilliggande skogen, som av Skogsstyrelsen har klassats som område med höga naturvärden, utgör en av de få isolerade öarna biologiskt viktig gammelskog som finns kvar runt Bålhyttan.

Naturskyddsföreningen menar nu att en avverkning av denna naturskogsrest inte förenlig med riksdagens miljömål Levande Skogar som bland annat innebär att hotade arter och naturtyper ska skyddas. Nyckelbiotoper är skogsområden som utgör livsutrymme för hotade arter.

– När Weda Skog anser att 5 procent sparad skog räcker så sviker bolaget sitt sektorsansvar med råge Forskningen visar att långt mer måste skyddas. Weda Skogs avverkningsiver illustrerar också att regeringens politik med sänkta naturvårdsanslag och ökad tilltro till markägarna inte håller, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Skogsstyrelsen har saknat resurser för att kunna lösa in området – ett problem som Naturskyddsföreningen har upplevt i väldigt många fall när det gäller mindre markägare.

– Anslagen för skydd av skog måste ökas redan i vårbudgeten för att garantera skydd av nyckelbiotoper. Idag måste myndigheterna spela ut olika värdefulla områden mot varandra, vilket ofta resulterar i att nyckelbiotoper, som utgör oerhört viktiga biotoper i landskapet, prioriteras bort och avverkas, säger Mikael Karlsson.

SLU har på uppdrag från regeringen utrett förutsättningarna för intensivodling av skog på marker med låga naturvärden (MINT). De förslag som lagts kommer att innebära en mycket stor, negativ påverkan på skogslandskapet om de genomförs.

Vi, Naturskyddsföreningen, skriver i ett remissvar bland annat:

– att utredningens huvudförslag om att införa intensiva odlingsmetoder på 10–15 procent av skogsmarken och 400 000 hektar före detta åkermark har starkt negativa konsekvenser för biologisk mångfald och sociala värden
– att betrakta intensivskogsbruk, med metoder som idag är helt eller delvis otillåtna, som en del av ”pågående markanvändning” är inte förenligt med hållbart skogsbruk och kan äventyra höga naturvärden
– att förslaget strider mot riksdagens miljömål Levande skogar, vad gäller främmande trädslag, och försvårar möjligheterna att uppnå delmålen inom i vart fall Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap
– att förslaget inte är förenligt med den rådande skogspolitiken, där det slagits fast att produktion och miljö är jämställda mål
Naturskyddsföreningen avvisar därför med skärpa utredningens huvudförslag.

Läs hela remissvaret ”Intensivodling av skog”

Intressant? Läs även andras åsikter om Intensivodling, Remissvar, MINT, Regeringen, Naturvärden

Lars Andersson. Ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

- Ett expansivt skogsbruk är inte ekologiskt hållbart. Klimathotet måste mötas med omställning och nedväxling av energianvändningen, och inte tas som intäkt för att öka exploateringen av vårt alltmer utarmade skogslandskap. Möjligheterna för andra naturnäringar, och naturupplevelser för folkhälsan, begränsas allt mer. För att behålla
biologisk mångfald i länet så får det inte ske några fler avverkningar av gammelskog, säger Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

Samtidigt tar Naturskyddsföreningen tydligt ställning mot den så kallade Norrbottensdeklarationen, och menar att den utgörs av motstridiga påståenden som saknar hänvisning till forskning. I höstas skickades deklarationen till regeringen, och den kommer inom kort att behandlas som en motion för beslut i riksdagen. Om denna skulle antas och genomföras varnar Naturskyddsföreningen för att det skulle få förödande konsekvenser för skogarna i länet.

- Redan med dagens skogspolitik och sänkta regeringsanslag är situationen kritisk, men ett antagande av motionen skulle sänka allt hopp för bevarandet av biologisk mångfald i länet.Hela Norrbottensdeklarationen bör ses som en onyanserad produkt av industriernas ekonomiska särintresse, som varken tar hänsyn till naturens eller människornas behov, säger Daniel Rutschman, Naturskyddsföreningens i Norrbotten skogsnätverk.

Läs mer

Norrbottensapellen
Undertecknande

De styrande på världens fjärde största ö har utövat påtryckningar på ett dotterbolag till den franska logistikjätten CMA-CGM att snarast transportera illegalt avverkat regnskogsvirke till Kina från Madagaskar.

Illegal avverkning och handel är fortfarande efter militärkuppen i mars förra året ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden på Madagaskar.

En film från Global Witness som visar illegalt avverkat virke på Madagaskar

Regeringen som leds av presidentent Andry Rajoelina skrev tidigare den här månaden under ett dekret som tillåter export av rosenträ [1].

Frankrike, Holland, Marocko och Världsbanken har alla pekats ut som finansiärer till illegala avverkningar på Madagaskar förra året. Även om många länders regeringar fördömde illegal avverkning av urskogsvirke förra året så har många antingen anknytning till eller äger aktier direkt i de banker som har finansierat exporten av illegalt virke från Madagaskar.

Lokala källor uppger till Ecologcal Internet att det finns tusentals skogshuggare på plats i Masoala (med på UNESCOS världsarvslista) och Makira. När det nu åter är lagligt att föra ut detta urskogsvirke ur Madagaskar så finns det gott om arbetskraft för att trappa upp avverkningen igen.

Läs mer (på engelska)

En kortare film på YouTube om Madagaskars regnskogar: http://www.youtube.com/watch?v=FzWNPHBRrAc&feature=player_embedded#

[1] Madagascar sanctions logging of national parks.
Mongabay, Jan. 11, 2010. http://news.mongabay.com/2010/0111-madagascar.html

Major international banks, shipping companies, and consumers play key role in Madagascar’s logging crisis: http://news.mongabay.com/2009/1215-rowan_madagascar.html

Global Witness och EIA rapporterar: http://www.globalwitness.org/media_library_detail.php/887/en/field_investigation_into_illegal_logging_in_madaga

Protestera här:

http://www.climateark.org/shared/alerts/send.aspx?id=madagascar_landgrab

Naturskyddsföreningen i Härnösand kämpar just nu för att den tätortsnära gammelskogen på Murberget skall få ett långsiktigt skydd som naturreservat. Vissa delar är akut hotade, eftersom Härnösands Kommun har lämnat in en avverkningsanmälning, och Västernorrlands Länsmuseum planerar att kalavverka mindre områden inom några veckor.

– De är få som vill ha kalhyggen här, och vi känner att vi har mångas stöd. De närboende använder Murberget som vardagsskog, och övriga Härnösandsbor gör utflykter hit flera gånger per år. Flera skolor och förskolor använder skogen på Murberget i både lek och undervisning, säger Linda Stiernberg som är ordförande i Härnsösandskretsen.

Ett naturvärdesträd, en gran med hästmyra och spillkråkehack. Granen och den lilla klena senvuxna granen bredvid är stämplade för avverkning. Det här är träd som är mycket viktiga för den biologiska mångfalden i skogen. Spillkråka: http://www.sofnet.org/index.asp?lev=2886&typ=1 Foto: Skogsaktivisten

Murberget är ett skogsbeklätt berg med spännande miljöer som hällmarkstallskogar och blockig granskog. Här finns tallar som är uppemot 300 år gamla, och granar som ligger runt 250 år.

– Vårt arbete har hittills handlat om att uppmärksamma och offentligt kritisera planerna. I nuläget håller vi på att spela in en film, berättar Linda entusiastiskt. En lokal naturfilmare har engagerats, och förhoppningsvis kan vi nå ut om varför det är så viktigt att skogen får stå kvar, trots att Kommun och Länsmuseum behöver pengar. En upprop på nätet har startats, och så en facebook- grupp, såklart, avslutar Linda engagerat.

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Härnösand
Bilder från Murberget
Upprop: Bevara skogen på Murberget
Murbergets facebookgrupp
SVT Mittnytt
Debattartikel av Sofia Lundell

Läs mer här.

Läs även vad andra skriver om Upprop, Gammelskog, Skydda skogen

Bilden är tagen på ett SCA-hygge i Ånge. Avverkning håller högsta miljöstandard i Sverige enligt FSC. Det finns inget att anmärka på – inget som går att anmäla i alla fall. Foto: John Green

NordicForests.org är en ny webb från Taiga Rescue Network på engelska om hotade skyddsvärda skogar i Sverige, Norge och Finland.

Läs mer på NordicForests.org.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Finland, Norge, Sverige, Taiga Rescue Network, NordicForests.org, Skyddsvärda skogar

Upplands skogar har både upplevelsemässigt och ekologiskt kraftigt förändrats på mindre än en mansålder genom skogsbruket. Tidigare fanns en hel räcka med brukningsmetoder. Många små skogsägare nöjde sig med att plockhugga grovt timmer och gallra, andra kalhögg mindre ytor.

I dag ingår nästan all skogsmark i ett storskaligt produktionslandskap där stora ytor kalavverkas då träden bara är 60-80 år. Även om man på senare tid börjat ta naturvårdshänsyn, som att lämna kvar döda träd och spara enstaka så kallade evighetsträd är detta inte tillräckligt för att hindra utarmning av den biologiska mångfalden.

All avverkning sker med processorer som gör stora markskador och kräver ett finmaskigt nät av skogsbilvägar. Detta har lett till att skogen håller på att omvandlats till ett sargat industrilandskap med trädplantager.

Gran- och tallplantorna som sätts på hygget är ofta genetiskt avvikande från den skog som växte där tidigare och i värs ta fall av främmande trädslag som contortatall.

Det blir en så kallad monokultur där granarna står tätt uniformerade likt soldater i gruppkolonn och förkväver skogens mångfald av växter och djur, som ses mest som konkurrenter eller skadegörare.

I framtiden kommer de flesta skogar att sakna stigar, och de fritt strömmande bäckarna är ersatta med grävda diken som dränerar skogens artrikaste miljöer.

I objektivitetens namn ska sägas att den här beskrivningen inte gäller för precis hela Uppsala län – för visst finns det oaser av gammelskog kvar på flera ställen i länet, men även dessa pärlor är starkt hotade.

För att bevara den biologiska mångfalden, och för att kommande generationer ska få uppleva en skog som under lång tid fått utvecklas fritt, har regeringen anslagit me del som Naturvårdsverket fördelar länsvis.

För Uppsala län finns målet att 29 900 ha produktiv skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.

Tanken är att av den arealen skyddas 9 600 hektar som naturreservat, 3 200 som biotopskydd och 17 100 förväntas bevaras genom frivilliga insatser från skogsägarnas sida. Länsstyrelsen skriver på Miljöportalen att bara ”5 353 hektar skogsmark för naturreservatsbildning säkrats via köp, intrångsersättning eller statsbidrag till och med oktober år 2008. Arealmålet för naturreservat, biotopskydd kommer att bli mycket svårt att nå under perioden.” Detta är en uppfattning som delas av den ideella naturvården i länet.

Förutom att man inte lyckas uppnå arealmålet ifrågasätter vi flera prioriteringar som länsstyrelsen gjort. Man planerar till exempel att köpa in cirka 1?500 hektar skogsmark, varav minst en tredjedel saknar skyddsvärde enligt vår uppfattning, för att utöka Florarnas naturreservat. Om detta sker för att främst uppfylla arealmålet och på bekostad av andra mer skyddsvärda objekt måste en omprioritering ske.

Vi har inom Naturskyddsföreningen Uppsalas skogsgrupp genom inventeringar funnit flera skyddsvärda objekt, men har mötts av beskedet från länsstyrelsen att resurser saknas för nya reservat. Kan det bero på att Länsstyrelsen senaste året bara lyckats äska cirka tio miljoner kronor mot tidigare 30.

På nästa nivå i hierarkin finns Naturvårdsverket. Där är problemet främst att budgeten för markinköp är för liten för att uppnå den gräns på tio procent av skogsarealen som artdatabanken i Uppsala uppskattar måste skyddas för att den biologiska mångfalden långsiktigt inte ska utarmas. Kostnaden är nationalekonomiskt liten jämfört med andra utgifter i landets budget, och skogsnäringens bidrag till näringslivets totala förädlingsvärde lär uppgå till endast 3,5 procent.

Genom frivillig avsättning vill man ändå försöka komma i närheten av det reel la skyddsbehovet. Men detta verkar inte fun gera i praktiken. Till exempel har länsstyrelsen av pengabrist tvingats låta några skogsreservatsobjekt i Tierps kommun förvandlas till frivilliga skyddsområden, vilket lett till att de till största delen avverkats.

Skogsstyrelsen har i en utvärdering funnit att privata markägare främst avsätter skog med lågt virkesvärde i sina frivilliga avsättningar, och det är allvarligt då det är högproduktiv skog med höga naturvärden som det råder akut brist på.

Frivillighet kan naturligtvis ändå vara ett komplement till skogsreservaten och det finns eldsjälar som bör stöttas men så länge överenskommelser saknar juridisk grund blir de lika tandlösa som dagens skogsvårdslag. Den som bryter mot uppsåten riskerar inget straff!

Vi har också sett exempel på att en av länets stora skogsägare i stället för att samarbeta har gallrat sönder skyddsvärd naturskog. Det är svårt att se någon annan avsikt än att skogen på detta vis ska förlora sin skyddsstatus och därmed fritt kunna avverkas.

På den högsta nivån finns Miljövårdsdepartementet och regeringen som ytterst styr hur mycket resurser som ska satsas på att bevara biologisk mångfald. Det finns många goda skäl för att värna den biologiska mångfalden enligt den uppmärksammade miljöekonomiska TEEB-rapporten.

Inte bara tropisk regnskog utan även den svenska skogen kan innehålla okända naturprodukter som kanske skulle kunna utnyttjas som till exempel läkemedel, livsmedel eller kemiska produkter. En gammelskog har också en bred genetisk bas som klarar klimatförändring bättre än den planterade skogen. Undersökningar visar att välbefinnandet ökar om man bor eller vistas i områden med inspirerande natur.

Men i slutänden är skyddet av skogen och annan natur en etisk fråga. Har vi rätt att urskillningslöst utrota vilda djur och växter? Ungefär hälften av landets 3?600 rödlistade (hotade) arter finns i skogen, vilket antyder hur långt utarmningen gått.

Dilemmat är att om anslag trots allt kommer om fem eller tio år så finns det då antagligen ingen skyddsvärd skog kvar. Att kloc k an är fem i tolv är säkert både skogsägare, politiker och tjänstemän inom naturvården väl medvetna om.

Om politikerna verkligen menar något med löftet att rädda den biologiska mångfalden borde man handla kraftfullt. Upp till bevis eller deklarera ärligt att skogsskyddet har låg prioritet!

Jörgen Sjöström
sammankallade i Naturskyddsföreningen i Uppsala läns skogsgrupp
Marianne Kahn
ordförande i Naturskyddsföreningen i Uppsala län

Igår gick Nordea för första gången ut med beskedet att de inte tänker låna pengar till Gunns Limiteds planerade massafabrik på Tasmanien som Skogsnätverket.se skrivit om flera gånger förra året då SÖDRA förhandlade om medfinansiering.

I ett pressmeddelande daterat 6 januari meddelas att ”som den aktuella frågan hittills presenterats i medierna kommer Nordea inte att stå som finansiär”.

Fler än fem tusen e-post- och twittermeddelanden skickades på bara två dagar till Nordea under den blixtaktion som förmedledas av sajten Avaaz.org. Många av dem var oroliga kunder och aktieägare som inte ville ha med affären att göra.

– Många kunder hotade med att flytta sina konton någon annanstans om Nordea skulle finansiera en massafabrik som skulle förstöra några av världens mest värdefulla skogar, sa Ricken Patel från Avaaz i ett utalande.

Vad händer nu?

Nordea har alltså inte backat helt utan kan tänka sig att finansiera projektet om deras miljölkrav uppfylls. Nu arbetar våra kollegor på den australienska miljöorganisationen The Wilderness Society på att dessa krav ska vara starka och tydliga.

– Förra veckan var Nordea nästan den enda banken i världen som inte bestämt sig för att inte agera medfinansiär till pappersbruket i dess nuvarande form, säger Paul Oosting, på The Wilderness Society j ett pressmeddelande.

Nu hoppas Paul Oosting att Nordea minst ska ansluta sig till den kravnivå som SÖDRA tidigare lagt sig på.

– Gunns får inte tillåtas fiska efter efter en finansiär med lägsta möjliga miljökrav. Därför borde Nordea ansluta sig till SÖDRAs krav och inte finansiera någon som helst massafabrik som inte är helt klorfri, FSC-certifierad, beaktar FSC:s krav på hänsyn till lokalbefolkningen och försörjs av 100% virkesråvara från befintliga plantager istället för från naturskog. Dessutom bör de ta hänsyn till lokalbefolkningens krav om att inte störa hälsa, fiske, jordbruk och turism genom att flytta platsen för fabriken, säger Paul Oosting.

Länkar
YouTube-film från Avaaz
The Wilderness Society
Nordeas uttalande i sin helhet på svenska
Avaaz

Tidigare inlägg om Gunns Ltd:s massafabriksprojekt på Skogsnätverket.se
2009-07-27
2009-07-09
2009-06-11

Niklas Gladh från Miljöpartiet klipper bandet tillsammans med Jan Govella från Botkyrkakretsen. Foto: Gareth Morgan

Botkyrkas största naturreservat, Vinterskogen, invigdes den 27:e september i höstas. Det nästan 3 kvadratkilometer stora reservatet med sitt sprickdalslandskap ligger vackert till nära bebyggelsen.

– Kretsens yttranden, lobbying och inlagor har bidragit till reservatsbildningen, säger Jan Govella, ordförande i Botkyrkakretsen.

Vinterskogen invigdes med musik, tal och trumpetfanfar tillsammans med närmare 300 besökare.

– Tillsammans med kommunens politiska vilja och tjänstemännens goda arbetsinsatser räddades en av de mest älskade och utnyttjade tätortsnära skogarna i Botkyrka, konstaterar Jan Govella glatt.

Nu hoppas kretsen på att kommunens finaste skogsområde kring Lida blir skyddat nästa år. Också det en tätortsnära skog som är ungefär 9 kvadratkilometer stor.