En av de skyddsvärda skogarna som StoraEnso vill avverka vid Jos-Olatjärnen. Foto: Olli Manninen

Naturskyddsföreningen har under tre somrar inventerat ett stort antal skyddsvärda skogar. Många av dessa ägs av Bergvik Skog AB, och förvaltas av Stora Enso. I dagarna har Naturskyddsföreningen fått svar från Stora Enso om bolagets planer för några av de besökta skogarna. I svaret klargörs att ett stort antal skyddsvärda skogar i Dalarna, Härjedalen och Gävleborg kommer att huggas.

Beskrivning av några av de hotade skogarna

- Bergvik och Stora Enso visar en orimligt svag vilja att värna den biologiska mångfalden i skogen. Bolagen är certifierade enligt FSC och ska därmed inte hugga områden av nyckelbiotopsklass. Trots det har sådana skogar anmälts av Stora Enso för avverkning. Stora Ensos skogsbruksmetoder behöver granskas närmare, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har uppmärksammat Bergvik och Stora Enso på ett stort antal gamla naturskogar de senaste åren. Bolaget Stora Enso svarar med att vilja hugga en övervägande del av skogarna trots de dokumenterade värdena. Vissa områden räddas tack vare att Naturskyddsföreningens larm lett till att områdena har registrerats som nyckelbiotoper. Men bolaget avser att avverka intilliggande, skyddsvärda skogar som har så höga naturvärden att de också borde undantas avverkning.

I Stora Ensos svar till Naturskyddsföreningen redovisar bolaget att av de 32 skogar som föreningen ställt frågor är tre redan avverkade och ytterligare 26 är inplanerade för avverkning.

Läs mer: Dalarnas Tidningar, Pressmeddelande,

Bilder från några av de avverkningshotade skogarna

En jättesälg i en gammal fjällskog. Ena rapportförfattaren, Rolf Lundqvist, på bilden; den andra, Sebastian Kirppu, bakom kameran.

Efter att skogsbolaget Bergvik Skog AB drev igenom en förändring av naturvårdsgränsen för skogsbruk i Härjedalen ökar hotet mot en stor del av Europas vildmark, visar en granskning som Naturskyddsföreningen har gjort.
– Bergvik har uttryckt önskan om att även flytta upp naturvårdsgränsen i Dalarna men resultatet av Naturskyddsföreningens granskning i Härjedalen visar att detta skulle äventyra stora naturvärden, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Skog på hög höjd i våra fjällområden är ofta präglad av en stor orördhet och skyddas av en frivillig överenskommelse som innebär att storskaligt skogsbruk inte ska bedrivas över den så kallade Naturvårdsgränsen. Att skogsbolagen följer överenskommelsen är en del i ett godkännande för skogscertifieringen FSC som bolagen skrivit under.

I Härjedalen genomdrev Bergvik Skog en förskjutning av gränsdragningen uppåt via en process inom FSC-certifieringssystemet. Naturskyddsföreningen har nu i stickprov granskat en del av den skog som berörs av förändringen. Tolv områden som efter förändringen hamnade mellan den nya och gamla gränsen granskades. I samtliga områden påträffades mycket höga naturvärden, bland annat i form av stora fynd av rödlistade arter. Resultatet visar att samtliga områden, till mycket stora delar, är av nyckelbiotopsklass, något som innebär att de ska skyddas från avverkning enligt FSC:s regler.

Sedan granskningen gjordes har Bergvik genomfört avverkning i en av skogarna, Hovdhållan. En avverkning som har skett i direkt anslutning till den nya naturvårdsgränsen. Fler områden mellan gränserna är planerade att avverkas.

– Vi kan konstatera att det fanns allvarliga brister i det underlag som Bergvik presenterade när bolaget reviderade naturvårdsgränsen i Härjedalen. Om man fullföljer och avverkar återstående skogar så går mycket stora fjällskogsvärden förlorade för kommande generationer, säger Mikael Karlsson.

Utvärderingen är gjort på initiativ av och i samarbete med Naturskyddsföreningen i Dalarna för att utgöra underlag för en förändring av naturvårdsgränden i fjällområden i Dalarna.

– Självklart ställer vi oss avvisande till en förändring av naturvårdsgränsen i Dalarna när vi sett detta resultat. Det är uppenbart att en förändring skulle kunna resultera i allvarliga konsekvenser för den fjällnära skogens livsmiljöer med många hotade arter, säger Rolf Lunqvist i Naturskyddsföreningen Dalarna.

Läs hela rapporten
Ladda ner pressbilderna här: http://picasaweb.google.com/swedishforests3/HovdhLlanHRjedalenBergvik#

För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22
mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Rolf Lundqvist, Naturskyddsföreningen Dalarna 070-5930597
rolflundqvist@telia.com
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19
anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se

Intressant? Läs även andras åsikter om Härjedalen, Bergvik, Stora Enso, Naturskyddsföreningen, Vildmark, Gammelskog

Om direktreklam

Det är egentligen inget fel med reklam. Om reklamen är relevant och attraktiv för mottagaren så leder den till (förhoppningsvis hållbar) konsumtion. Det i sin tur innebär ökad omsättning, försörjning och en allmänt positiv samhällsutveckling. Bra reklam gynnar helt enkelt både avsändaren och mottagaren.

Men det finns även dålig reklam, dvs reklam som inte gör någon, eller väldigt liten, nytta. E-postreklam, eller spam, är ett exempel på detta. Pappersbaserad direktreklam är det likaså.

Direktreklam är mer än bara några reklamblad i brevlådan. Varje svenskt hushåll får i snitt 45 kg direktreklam/år. Det är 180 000 ton papper, på ett enda år.

Direktreklamen omsätter närmare 10 miljarder kronor om året. Mer än 10 % (drygt tre miljarder kronor) av Postens omsättning kommer från direktreklamen och Svensk Direktreklam (SDR) omsätter 550 miljoner kr/år. Direktreklamen är dessutom befriad från reklamskatt, till skillnad från t ex dagstidningar som är beskattade till 11 %.

Det här är en enorm industri, både vad det gäller miljöförstöring och ekonomisk omsättning.

Miljön

Att direktreklamen påverkar miljön negativt är ett faktum som ingen kan bestrida (även om många försöker göra det). Men även om träden är det första man tänker på när det gäller direktreklam så handlar miljöpåverkan minst lika mycket om alla koldioxidutsläpp som uppstår vid transport, produktion och distribution av direktreklam.

Träden

Under 2006 skickades det ut 3,67 miljarder enheter oadresserad direktreklam (ODR) och 900 miljoner enheter adresserad direktreklam (ADR). För det avverkades det 1,6 miljoner träd. Nu produceras lyckligtvis inte all direktreklam enbart av avverkade träd.

En del av skogen blir till direktreklam. Foto: John Green

Pappersmassan för direktreklamen består till stor del av returpapper och träspill (kvistar och liknande). Man brukar säga att ett träd, med returpapper, räcker till 150 kg papper. Under 2006 återvanns 83 % av alla reklamutskick, tidningar, tidskrifter och kataloger. Men papper kan givetvis inte återvinnas i all evighet (utan snarare 5-7 gånger).

När frågan om skogsavverkningen tas upp brukar pappers- och reklamföretagen vara snabba med att påpeka att vi planterar tre nya träd för varje avverkat träd i Sverige och att den svenska skogen har fördubblats de senaste åren. Men de utelämnar det faktum att skogsplanteringen inte är naturlig, utan snarare jordbruksmässig.

Vår naturliga gammelskog avverkas i en rasande takt, bara för att ersättas av biologiskt fattiga skogsplanteringar. Det har lett till att över 1 800 skogslevande djur- och växtarter är hotade i Sverige idag. Dessutom flyttar många svenska pappersföretag, såsom Stora Enso, sina verksamheter utomlands. Och där tillämpar de inte samma princip om skogsplantering.

Om vi kan minska, eller helt eliminera, den pappersbaserade direktreklamen så kommer vår naturliga skog, med tillhörande djur- och växtliv, ha en större chans att överleva. Detsamma gäller den naturliga regnskogen i Sydamerika, Asien och Afrika.

Källor: SDR, Greenpeace, Swedma, Metro, SCA Forest Products.

Koldioxiden

Sedan industrialiseringen och den storskaliga användningen av fossila bränslen startade har koldioxidhalten i vår atmosfär ökat med en tredjedel. Dagens koldioxidhalt, 380 ppm, är faktiskt den högsta på 420 000 år, kanske till och med på 20 miljoner år. Ju mer den höjs, desto mer stiger jordens medeltemperatur.

De största källorna till koldioxidutsläpp är produktion, transporter, nedkylning och uppvärmning. Produktionen, distributionen och leveransen av direktreklam genererar givetvis stora mängder koldioxid. Dessutom levereras direktreklamen både till och från våra hushåll och många gånger sker även produktionen av direktreklamen utomlands, eftersom det är billigare.

Direktreklamens koldioxidutsläpp är dock lite svårare att kartlägga. Pappersbruken hör visserligen till de största miljöbovarna av dem alla, men pappret som används för direktreklamen är inte separerat från övrigt papper. För att bl a undersöka detta inledde de största svenska producenterna av direktreklam, såsom Posten och SDR, ett gemensamt projekt, som heter Miljö Direkt, för mer än ett år sedan.

Projektet är färdigt och resultatet har redovisats för deras medlemmar. Men allmänheten har ännu inte fått ta del av det och eftersom ett medlemskap i projektet kostar ”ett antal hundra tusen” så har Reklamfritt.se inte möjlighet att redovisa något här än.

Om du har ytterligare information om direktreklamens koldioxidutsläpp så tar vi givetvis tacksamt emot det.

Källor: Aftonbladet, Skogsaktuellt, kontakt med projektledaren för Miljö Direkt.

Aktörer

Innan direktreklamen når våra hushåll är ett flertal aktörer inblandade. Pappret ska tillverkas och behandlas och reklamen ska utformas och produceras, för att till slut distribueras och levereras ut till oss. Vi har granskat några av dessa aktörer här.

Stora Enso

Sverige är världens 4:e största exportör av papper och Stora Enso är vår största producent av papper. Deras koldioxidutsläpp är flera gånger större än t ex SAS. Trots att Stora Ensos verksamheter i Sverige genererar 100-tals miljoner i vinst så har de lagt ner åtta svenska pappersbruk de senaste 3 åren, med fler än 2 000 förlorade jobb. De satsar istället på motsvarande verksamheter i Sydamerika och Asien.
I Brasilien har Stora Enso, tillsammans med det norsk-brasilianska företaget Aracruz Celulose, upprättat en enorm anläggning som heter Veracel. Veracel har en produktionskapacitet på 990 000 ton papper per år. Det statliga låneinstitutet Nordiska Investeringsbanken, som ger lån som gagnar nordiska intressen, har lånat ut mer än en halv miljard kronor till finansieringen av Veracel.
I anslutning till denna anläggning har Stora Enso en egen eucalyptusplantage på 700 kvadratkilometer, samt kontrakt på ytterligare 230 kvadratkilometer eucalyptus. Räknar man ihop alla eucalyptusplantager i området, som ägs av andra pappersproducenter och lokala bönder, så blir det en total yta med plantager på närmare 5 000 kvadratkilometer eller nästan två gånger Gotland.

Ett kalhygge efter ett eukalyptusplantage i Brasilien. Lokalbefolkningen kallar områden som dessa för den gröna öknen eftersom det vare sig finns ett insekts eller växtliv här.

Eucalyptus är ett träd som växer väldigt snabbt. Det är fullvuxet efter 6-7 år, till skillnad från de 60-70 år som den svenska skogen behöver. Men eucalyptus dränerar även jorden omkring sig, vilket gör det omöjligt för andra växter att leva i dess närhet. Eukalyptusen odlas på marker som tidigare var täckt av atlantskog, en form av tropisk skog, med ett rikt sällsynt djur och växtliv. I området fanns det tidigare en befolkning av urinvånare, indianer, i ett 40-tal byar. Nu finns det bara tre byar kvar.
I eukalyptusplantagerna används närmare 194 ton olika bekämpningsmedel, varje år. Det är 40 gånger mer än vad hela det svenska skogsbruket använder. Veracel har fått flera miljonböter från de brasilianska miljömyndigheterna, bl a för att ha släppt ut bekämpningsmedel i ett naturreservat och för att ha huggit ner 1 200 hektar regnskog.
Källor: DN, Kalla Fakta, Wikipedia, Swedish pulp in Brazil, The case of Veracel (PDF)

SDR

Svensk Direktreklam (SDR) är Sveriges största privata direktreklamföretag. Företaget har 400 anställda, med en årsomsättning på 550 miljoner. Till detta finns det 44 franchisetagare (distributörer) med ca 10 000 reklamutdelare.

SDR har ofta kritiserats för sin hantering av reklamutdelarna. Lönen är prestationsbaserad, med en ersättning baserad på antal hushåll man delar ut reklam till, hur mycket reklamen väger och huruvida man behöver sortera reklamen eller inte.

Att dela ut direktreklam är ett slitsamt och tidskrävande arbete, vilket många tidigare reklamutdelare vittnar om.

Källor: Transport

Posten

Posten är Sveriges största distributör av adresserad och oadresserad direktreklam. Även om distributionen av direktreklamen oftast sker i samband med distribution av vanlig post så är Postens verksamhet långt från miljövänlig. En stor del av Postens direktreklam delas ut med cyklar och eldrivna bilar. Men över 40 % av alla leveranser sker ändå med vanliga bilar, skåpbilar och mopeder.

Posten har även börjat erbjuda klimatkompenserad ADR. Denna direktreklam transporteras till stor del med tåg och övriga utsläpp klimatneutraliseras bl a genom investeringar i förnyelsebar energiproduktion i Kina och Indien.

Källor: Posten.

Den här artikeln är tidigare publicerad på Reklamfritt.se. Sajten informerar om direktreklamens miljöpåverkan och erbjuder möjlighet att enkelt och effektivt stoppa både oadresserad och adresserad direktreklam. Målet med Reklamfritt.se är att stoppa den pappersbaserade direktreklamen i Sverige.

Stora Enso och Bergvik Skog AB som äger större delen av skogarna i Hällefors har avverkat turistlockande skogsområden i det som kallas ”Hälleforsfallet” (fall är ett lokalt ord för svedjeröjning). Området har stora kulturella och sociala värden då det är gammal finnskogsmark som numera har bland annat en vandringsstig och ett friluftsmuseum. Lokalbefolkningen har tillsammans framfört till bolagets representanter allmänna klagomål och krav på att man skulle skona friluftsmuseet Finnstigen vid Bredsjö i Hjulsjö socken.

Företaget visade ingen hänsyn utan kalhögg istället skogen kring kulturstigen, som nu till större delen ligger naken på ett hygge. Det har också framkommit att företaget fått dispenser för sina brukningsenheter. Med denna dispens kan företaget därmed avverka mer än vad som inom ett område betraktas som skäligt med den påföljden att stora delar av Hällefors kommun redan är avverkat eller planeras att avverkas.

En av Stora Ensos avverkningar i området

Efter hand har det också framkommit att bolaget planerar att efter avslutad avverkning göra om området till en vindkraftspark. Utöver detta kan vi påvisa allvarliga brister i handläggningen av skogen med allt för många övertramp som inte rimligen ingår i FSC-certifieringens: ”Social, Environmental & economical responsibility”.

Välkommen till bolum.nu för närmare presentation.

http://web.telia.com/~u50037152/skogen/fsc.htm

Anders Lind

natur (at) hornborga.nu
Bjellum NolBreagarden
SE 521 98 Falköping Sweden
+46 500 49 11 25

Under 2008 har två kontroversiella fall på Bergvik skogs innehav uppmärksammats särskilt i media, och i den senaste FSC-revisionen fick Bergvik en rad miljörelaterade anmärkningar. Det första uppmärksammade fallet var avslöjandet om att en väg byggts rakt in i en nyckelbiotop, ett tydligt brott mot FSC, vid Stora Säxen i Vansbro. Efter att Naturskyddsföreningen gått ut med detta i maj 2008 har Skogsstyrelsen och FSC-certifieraren besökt skogen och konstaterat att det finns ännu mer skog av nyckelbiotopskvalitet i det avverkningsanmälda området. Även länsstyrelsen har besökt skogen vid Stora Säxen och konstaterat höga naturvärden. 

Nästa medieuppmärksammade fall av dåligt naturvårdsarbete på Bergvik Skogs innehav var den akut avverkningshotade skogen vid Öresjön i Idre. I detta fall hade Naturskyddsföreningen hunnit besöka den snitslade skogen innan de planerade avverkningarna satt igång och då  hittat Dalarnas första lokal för den sällsynta och starkt hotade arten smalfotad taggsvamp, (Hydnellum gracilipes). Totalt gjordes hundra fynd av 11 olika rödlistade arter i området. 

Naturskyddsföreningen har hemställt om bildning av naturreservat för de avverkningshotade områdena vid Stora Säxen och Öresjön, men i båda fallen ger länsstyrelsen beskedet att Dalarnas län saknar resurser för att kunna skydda de hotade områdena. 

Dessa båda fall är dock inte de enda som pekar på hur Bergvik Skog brister i sitt naturvårdsarbete. Under 2008 har Naturskyddsföreningen dokumenterat ytterligare ett tiotal intressanta fall av avverkningsanmälda och snitslade skogar på bolagets innehav, varav några av de mest intressanta områdena presenteras närmare i rapporten haveri för naturvården i skogen.

Bolagsfakta

Bergvik Skog ägs till största delen av Stora Enso AB (se nedan). Andra viktiga ägare är bland andra FAM (Wallenbergstiftelserna), Korsnäs och Länsförsäkringar. Bergvik förvaltar skog, handlar upp skogsbrukstjänster och säljer avverkningsrätter – huvudsakligen till Stora Enso AB (samt till Korsnäs AB). Det är huvudsakligen Stora Enso som utför skogsbruket på Bergviks mark. 

De något komplicerade relationerna mellan Bergvik och Stora Enso har skapat viss förvirring för dem som haft synpunkter eller frågor om skogsbruket. Det är Bergvik som innehar FSC-certifikatet och således är huvudansvarig. 

Stora Enso är världens största tillverkare av papper och kartong, ett globalt storföretag med verksamhet på alla kontinenter. Bolaget är noterat på börserna i Helsingfors och Stockholm med FAM (Wallenbergstiftelserna) och finska staten som största ägare. Produktionen sker främst i Europa (inkl Ryssland), Kina och Latinamerika. I Sverige finns totalt 14 anläggningar: massafabrik i Skutskär, kartongfabriker i bl a Skoghall och Fors, tre sågverk samt fabriker för wellpapp, tidningspapper och finpapper. Stora Enso äger (tillsammans med Munksjö) virkesuppköparen Sydved och importerar även virke från Baltikum. 

Företaget har plantager främst i Brasilien och Kina (5 % av råvaran globalt kommer från dessa). Exempel på varumärken är MultiCopy (kontorspapper), Effex (träpanel). Övriga produkter utgörs till stor del av olika slags förpackningskartong där varumärket sällan exponeras för konsumenten.

Korta fakta

Bergvik Skog

Nettoomsättning: 2,4 miljarder 
Rörelseresultat:  5,3 miljarder (till stor del ”värdeförändringar i växande skog”) 
Anställda:  ca 70 (inkl Lettland) 
Markinnehav:  1,9 miljoner ha = 8 % av svenska arealen. Främst Värmland, Dalarna, Härjedalen, Hälsingland och  Uppland. Dessutom 26 000 ha i Lettland (dotterbolag). 
Avverkning:  6,3 miljoner m3 (genom avverkningsrätter) 

Stora Enso

Nettoomsättning:  13,8 miljarder EUR (ca 130 miljarder SEK, samtida penningvärde) 
Rörelseresultat:  246 miljoner EUR (ca 2,4 miljarder SEK, samtida penningvärde) 
Anställda:  ca 36 000 (40 länder), varav 30 % i Finland och 20 % i Sverige 
Markinnehav:  inget i Sverige (se Bergvik ovan) 
Virkesanvändning: 12 miljoner m3 varav ungefär hälften från Bergviks skogar  (siffran gäller produktion i Sverige, globalt använder företaget ca 50 miljoner m3 varje år)