Två nöjda deltagare vid fjolårets inventeringskickoff i Stöllet. Foto: Linnea Falk

Inventeringskickoff för alla som är sugna på att vara ute med Naturskyddsföreningen och kartlägga hotade skogar under sommarfältsäsongen 2011. Här är din chans att lära känna både rödlistearter och likasinnade under avslappnade former under en helg i norra Värmlands storskogar.

Vi börjar vid lunch på fredagen och avslutar på söndag eftermiddag. När programmet är klart kommer det att presenteras här i kalendariet.

Medverkande
Henrik Liliedahl, folkhögskolelärare och inventeringsexpert. Stöllet.
Sebastian Kirppu, erfaren skogsinventerare som känner norra Värmlands skogar som sin egen ficka. Malung.
Malin Sahlin, skogshandläggare Naturskyddsföreningens rikskansli. Stockholm

Praktisk information
Kursen hålls på Klarälvsdalens folkhögskola i Stöllet som ligger i Torsby kommun i norra Värmland.

Visa större karta

I deltagaravgiften ingår föreläsningar, studiematerial, exkursioner, mat och masslogi på golv i skolans gymnastiksal. Om ni vill ha annan övernattning går det att hyra 4-5 bäddsstugor på Värnäs camping eller rum på Värmlandsporten. Om ni bokar stuga på Värnäs camping är det bra om ni anger att ni hör till vår grupp, för vi har förvarnat dem om kursen.

Anmälan
Margareta Wikström margareta.wikstrom@naturskyddsforeningen.se. Deltagaravgift 500 kr (studenter 300 kr) betalas kontant på plats.

Vi ledde under nära tio år den ideella sidan i ett samarbete mellan ideell naturvård i Dalarna och länets skogsmyndighet.

I 1979 års skogsvårdslag fick omsorgen om naturhänsyn för första gången en egen paragraf i skogsvårdslagen, § 21. Naturhänsyn gällde nu överallt i samband med skogsbruk och avvägningen mellan allmänintresset naturskydd och skyddet för den enskilda egendomsrätten kunde innebära att maximalt 10% av en markägares innehav i en kommun måste avstås till något allmänintresse, exempelvis naturvård.
Visst låter väl detta som ett adekvat svar på det av FN nyss deklarerade: ”Biologiska mångfaldens år 2010”! Ett svar även betingat av att de rödlistade skogslevande arterna i landet blivit fler. ArtDataBankens nya ”rödlistning” 2010 förde också upp några rätt välkända tidigare signalarter, garnlav, ullticka, tallticka m.fl. på hotlistan. Där sitter nu 2131 skogslevande växt- och djurarter och hukar, oroliga för sin överlevnad!

Erfarenheterna från 1980-talets framgångsrika samarbete i Dalarna visar, som vi ser det, framförallt tre saker: att samarbete kan vara bra och givande (tack Hans Petré!), att man inte skall väcka den björn som sover och att ekonomisk makt oftast tar sig rätt. Samarbetet låg rätt i tiden och gav utdelning främst i form av en ökande aktivitet. Fokus hamnade på bevarandefrågorna, många utbildningsprogram växte fram och så småningom också ArtDataBank och Nyckelbiotopbegrepp. Dalarna hade då över 20 distrikt, idag är det tre, och i varje distrikt engagerades en eller flera ideella kontaktpersoner. Naturvårdarna lämnade till distrikten uppgifter om var tjäderspel och guckuskolokaler mm. fanns och fick i gengäld tillgång till aktuella avverkningsanmälningar. Då paragraf 21 också hade en högre, ”särskild” nivå, exemplifierad av just tjäderspel och guckuskolokaler, där areellt mer omfattande skydd ofta krävdes, uppstod ibland konflikter.

Den sovande björnen, läs: olika ägarintressen, tex Skogsindustrierna och LRF, väcktes till en intensiv lobbying och gradvis pressades brytpunkten mellan de motstående intressena, den sk toleranströskeln, neråt. Till slut var toleranströskeln så låg, att den fick namnet ”bagatellartat intrång”, men det skulle bli värre!
Carl Bildts regering tillsatte i början på 1990-talet den sk Fri- och rättighetskommittén, att göra översyn av grundlagen. Det hette att lagstiftningen skulle EU-anpassas. Nu kommer det ”bagatellartade intrånget” igen och införs sedan i grundlagen! Därmed var likställdheten uppriven och markägarintressena fortsätter därefter att håva in vinsterna. Nu skall markägarna ersättas med 125 % av värdet av marken vid en reservatsbildning! På hemmaplan flörtar minister Carlgren inför valet med markägarna: ”Inga fler naturreservat på Gotland!” (GT 100611)

Den hoppingivande likställdheten från 1979 har vänts till ökande ”likstelhet” på 2000-talet, en likstelhet, som särskilt drabbar skogens växt- och djurarter. Antalet rödlistade arter ökar, medan gammelskogarna kalhuggs och intensivskogsbruk påbörjas i stor skala. Att kalla detta ”den svenska modellen” är genomfalskt.
Inte ens rötveden, så viktig för många hotade organismer, får längre vara ifred! Den betingar idag, som flis, ett allt högre pris. En skön tyngd i plånboken för säljarna, men också en allt mer tyngande utdöendeskuld för de växter och djur, som är den biologiska mångfalden, länken till våra egna liv, till vår långa historia på Jorden.

Före storskiftet på 1800-talet, fanns ingen allmän äganderätt till skog. Denna nu expanderande ”rätt” är alltså runt 150 år, medan evolutionen behövt miljontals år för att få till skogsekosystemet. Rätten för växt- och djurarter att få finnas till, ekosystemens biologiska mångfald, lyfts nu däremot fram av FN, som prioriterat mål under 2010. Ute i skogarna pågår samtidigt knaprandet på liket, dvs. slutskedet av exploateringen av gammelskogarna oförtrutet. Där motarbetas initiativet från FN, varje dygn, året runt.

Rolf Lundqvist
Sören Nyström
Åke Persson
Ideella naturvårdare i Dalarna.

Läs även andras åsikter om Dala-Demokraten, Skogsvårdslagen, Dalarna, Skogsindustrierna, FN, Biologisk mångfald, Rödlistade arter

Artutlärning. Foto: Mirjam Lööf Green

Detaljschema

Medverkande
Sebastian Kirppu, erfaren skogsinventerare som känner norra Värmlands skogar som sin egen ficka. Malung.
Olli Manninen, specialist på vedlevande svampar och skogsaktivist. Helsingfors
Malin Sahlin, skogshandläggare Naturskyddsföreningens rikskansli. Stockholm
Mirjam Lööf Green, nationell samordnare för Naturskyddsföreningens skogsnätverk. Dalarna/Stockholm
Henrik Liliedahl, folkhögskolelärare och inventeringsexpert. Stöllet.
Anders Dahlberg, svampexpert Artdatabanken och SLU. Uppsala

Praktisk information
Kursen hålls på Klarälvsdalens folkhögskola i Stöllet som ligger i Torsby kommun i norra Värmland.
I deltagaravgiften ingår föreläsningar, studiematerial, exkursioner, mat och masslogi på golv i skolans gymnastiksal. Om ni vill ha annan övernattning går det att hyra 4-5 bäddsstugor på Värnäs camping eller rum på Värmlandsporten. Om ni bokar stuga på Värnäs camping är det bra om ni anger att ni hör till vår grupp, för vi har förvarnat dem om kursen.

Visa större karta

Deltagaravgift
Normalpris 500 kr
Studenter 200 kr

Anmälan
Mirjam Lööf Green: mirjam@skogsnatverket.se

Signalartskurs i Stöllet september 2007. Foto: Mirjam Lööf Green

Nu står SCA åtalat för att allvarligt ha skadat miljön i ett Natura 2000-område i Ragunda kommun.

Brottet rubriceras som otillåten miljöverksamhet och eftersom åklagaren Christer B Jarlås anser att brottet är allvarligt så yrkar han på att SCA ska betala 400 000 kronor i böter. Järlås menar att körskadorna skadat trädrötter, förändrat markhydrologin och dessutom kan rödlistade marksvampar påverkats negativt av de djupa spåren.

Åklagaren konstaterar i flera medier att SCA Skog har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Läs mer i Östersunds-Posten, Mittnytt

Läs även andras åsikter om SCA, Jämtland, Ragunda, Natura 2000, Miljöbrott, Rödlistade arter,

Foto: Hans Sundström

Naturskyddsföreningen fann 455 fynd av rödlistade arter i en skog på Lill-Gravberget i Ånge kommun vid inventeringar 2007 och 2008. Trots att SCA fick noggrann information om fynden med GPS-koordinater har skogen nu avverkats.
– Detta är återigen ett klart brott mot den FSC-standard som SCA skrivit under och vi inleder nu ytterligare en anmälningsprocess mot SCA, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

I förra veckan fullföljde Natur­skyddsföreningen en anmälan av skogsbolaget SCA för brott mot FSC-standarden för certifiering av skogsbruk som SCA skrivit under. Anmälan gjordes sedan föreningen upptäckt tre avverkade skogar i Jämtland och Västernorrland där SCA brutit mot ett stort antal punkter i FSC-standardens krav på miljöhänsyn vid avverkning.

Nu har alltså ytterligare brott mot FSC upptäckts. Vid inventeringarna av skogen på Lill-Gravberget i Ånge kommun påträffades inte mindre än 455 fynd av 24 rödlistade arter. Skogen presenterades som ett av de mest skyddsvärda områdena i Naturskyddsföreningens rapport ”Haveri för naturvården i skogen”. Den avverkningsanmälda delen på 47,7 hektar var planerad helt utan hänsyn till skogens naturvärden. Efter påtryckningar från föreningen lade SCA in hälften av området i sin landskapsplan. Den andra hälften avverkades, i ett område som borde ha stått orört i sin helhet.

– Återigen har Naturskyddsföreningens ideellt aktiva medlemmar funnit att SCA inte kunnat leva upp till FSC-certifieringens krav. Det är nu dags att helt dra in FSC-certifikatet från SCA. Om SCA:s agerande får fortgå läggs krokben för hela certifieringssystemet, vilket förstör för andra skogsbolag som följer standarden, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Vid ett besök i den avverkade skogen i början av denna månad upptäcktes att bolaget inte klarat av att ta den hänsynen till död ved, både liggande och stående, som certifieringen i FSC kräver, menar Naturskyddsföreningen. Hundratals exempel på skadad och överkörd död ved koordinatsattes och dokumenterades. Dessutom har SCA avverkat delar av skogen där stora fynd av rödlistade arter gjorts, vilket delgivits bolaget.

– Skogen vid Lill-Gravberget hade så högt skyddsvärde att det inte räcker med att spara delar. Fragmentering är ett av de största naturvårdsproblemen i våra skogar. Genom att avverka skogar av så hög klass som skogen runt Lill-Gravberget har bolaget återigen visat bristande respekt för basal naturvård, säger Malin Sahlin skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

SCA har delgivits resultatet av fältbesöket på Lill-Gravberget.

Läs brevet som gått ut till SCA:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/sca-brev-lill-grav.pdf

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se

Malin Sahlin, skogshandläggare 070- 311 84 51 malin.sahlin@naturskyddsforeningen.se

Anders Grönvall, presschef 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se

Läs artikeln i Nerikes Allehanda

Här ligger orten Loka

Läs andras åsikter om Naturskyddsföreningen i Örebro, Loka, Skyddsvärd skog, Rödlistade arter, Gammelskog, FSC, Bergvik, Stora Enso

I Mjällådalen finns unik gammelskog. En framtida nationalpark? Foto: Hans Sundström

Berry Johansson från Naturskyddsföreningen i Timrå har skrivit en text om Mjällådalen efter det att forskningsresan var där och inventerade.

Mjällådalen måste bevaras! Det är den enda rimliga slutsats som ansvariga politiker och myndigheter måste dra när de om några veckor får ta del av alla fynd som gjordes under Forskningsresan i Naturvårdens Utkanter som arrangerades av Naturskyddsföreningen i Timrå i slutet av juli.

Över 60 olika så kallade signalarter som Skogsstyrelsen använder för att hitta skogar med höga naturvärden noterades. Dessutom ett 30-tal rödlistade arter, det vill säga arter som riskerar att utrotas och behöver akut skydd.

I Timrå bestämde man sig för ett ”bredare” upplägg jämfört med tidigare Forskningsresor, där främst skogen varit i fokus. I Mjällådalen har förutom skogliga värden även limnologiska värden inventerats (bottenfaunaprover, elfiske och alginventering). Dessutom har det med hjälp av Medelpads Ornitologiska förening gjorts en fågelinventering. Totalt har ett 60-tal forskare och naturentusiaster från hela landet lagt ner tusentals ideella arbetstimmar i planeringen och genomförandet av Forskningsresan.

Mjällån

En av de forskare som var särskilt inbjudna, var den riksbekanta insektsexperten Bengt Ehnström. För ca 10 år sedan inventerade Bengt Ehnström insektsfaunan i Mjällådalens sandbrinkar för Timrå kommuns räkning. Till allas vår glädje, hittade han hit igen och förevisade de för Mjällådalen unika skalbaggarna. Bengt Ehnström visade oss också hur man kunde inventera insektsfaunan i gammelskogen med hjälp av gnag och spillning i död ved.

Bottenfaunainventeringen leddes av limnologen Andreas Aronsson. Han fokuserade sökandet efter två sländarter, som båda är relativt ovanliga och kräver specifika bottenförhållanden. Det dröjde inte länge förrän han hittade dagsländan Brachycercus harrisella och nattsländan Brachycentrus subnubilus, och två nya arter kunde skrivas in på Mjällådalens meritlista.

Mjällådalens ravinsystem är unika i sitt slag. Även mycket små vattenmängder har kunnat skära djupa raviner i den lätteroderade mjälan. Många av Forskningsresans finaste fynd, gjordes i dessa raviner, som präglas av gammelskog, med drypande hög luftfuktighet. En av deltagarna beskrev sin upplevelse av ravinerna ”som att träda in i en annan dimension”.

Under inventeringen ägnades den döda veden särskilt stort intresse. På granlågorna hittades vedsvampar som rosenticka och rynkskinn i mängder, även den hotade och sällsynta blacktickan hittades. På asplågorna ståtade kandelabersvampen i 50- tal. Värt att nämna är att man sällan hittar mer än ett fåtal fruktkroppar av den rödlistade kandelabersvampen.

Ideella naturvårdare inventerar gammelskog i Mjällådalen. Foto: Hans Sundström

Det rödlistade sötgräset Cinna latifolia och myskmåran Galium triflorum är karaktärsarter för Mjällådalen. Ytterligare ett ovanligt fynd var liten aspgelelav Collema curtisporum. Arten har ett mycket högt skyddsvärde, då 90 procent av alla kända lokaler finns i Sverige.
Det gjordes många nya fynd för Medelpad, särskilt på insekts- och lavsidan, bland annat den rödlistade jättesvampmalen Scardia boletella. Många artfynd har skickats vidare till experter för bedömning. Utan att ha sammanställt allt material från Forskningsresan i Mjällådalen, kan vi ändå konstatera att Mjällån besitter unika naturvärden och är ett område som bör bevaras i sin helhet. Kanske är Mjällådalen Medelpads första nationalpark?

Resultatet ligger nu inom kort på bordet. Även om vi redan tidigare visste att Mjällådalen hade mycket höga miljövärden hade vi aldrig kunnat förutse den mängd av fynd som gjordes under veckan. Vi har uppnått vårt mål: Ingen, markägare eller myndighet, kan i framtiden säga att de inte visste att det förhöll sig så. Dalgången måste bevaras åt framtiden.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Mjällådalen, Forskningsresan, Naturskyddsföreningen i Timrå, Rödlistade arter, Nationalpark, Gammelskog, Skog