De vidsträckta fjällurskogarna har ett högt skyddsvärde men det är skogarna nedan fjällområdet som prioriteras i miljömålet Levande skogar. Pärlälvens naturreservat och sjön Karatj väster om Jokkmokk. Foto: Frédéric Forsmark

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har sammanställt gemensam statistik om det formella skyddet av skog i Norrbottens län. Den visar att den totala andelen formellt skyddad skog i länet är knappt nio procent. Tre fjärdedelar av den skyddade skogen utgörs av fjällnära skog.

- Det har figurerat många olika siffror om hur mycket skog som är skyddad. Nu har vi sammanställt siffror som båda myndigheterna står bakom, säger Eje Andersson, regionchef på Skogsstyrelsen Region Nord.

Totalt är närmare nio procent av den produktiva skogen i länet formellt skyddad i naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Huvuddelen utgörs av så kallad fjällnära skog och kännetecknas av lågproduktiva skogar i kärva klimatlägen utmed fjällkedjan. Samtidigt ligger nästan 90 procent av den produktiva skogen nedanför gränsen för fjällnära skog.

Den fjällnära skogen ligger som ett band längs fjällkedjan och kring de högsta bergen i landskapet. Källa: Länsstyrelsen i Nottbotten

På sidan tre i denna rapport finns en karta över den skyddade skogen i Norrbotten.

– Det finns väldigt lite kvar av skogar med höga naturvärden nedanför det fjällnära området. Detsamma gäller andelen skyddad skog, vilken är väldigt blygsam nedan fjällnäragränsen, anser både Carina Mattila, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, och Frédéric Forsmark, reservatshandläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens län.

För Norrbottens del innebär etappmålet i Levande skogar att andelen formellt skyddad skog nedan fjällnäragränsen kommer att öka från dagens cirka två procent till närmare fyra procent. Totalt i länet, inklusive fjällskogen, kommer då drygt tio procent av den produktiva skogen att vara formellt skyddad.

– Etappmålet för skogsskyddet kommer inte att vara klart till 2010, det kommer att dröja ett par år innan vi når dit. Faktum är att vi idag bara har kommit halvvägs med det formella skyddet, förklarar Ronny Edin, chef för Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen.

Ronny Edin säger vidare att man inte ska glömma att det arealmål som satts upp är ett etappmål, en bit på vägen:
- Den biologiska mångfalden i skogen kommer inte att vara säkrad i och med att arealmålet uppnås, men det är en viktig del i arbetet för att nå miljömålet.

Läs Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens gemensamma rapport

Räktjärvsberget är ett av de planerade naturreservat som ingår i miljömålsarbetet. Foto: Frédéric Forsmark

Läs även vad andra skriver om Den fjällnära skogen, Naturreservat, Norrbotten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Höga Naturvärden

Förslaget att bygga en bilväg genom Rådasjöns naturreservat har under de senaste veckorna väckt starka reaktioner i Mölnlycke. Namninsamlingar mot vägen har startats av närboenden och till ikväll har ett stort möte arrangerats där bl a kommunen bjudits in. Naturskyddsföreningen i Härryda har agerat med flera skrivelser gentemot miljö- och bygglovsnämnden som har att pröva kommunens ansökan om dispens från gällande skyddsföreskifter i naturreservatet. Under gårdagen lämnades även en skivelse in till kommunstyrelsen med en vädjan om att kommunen skulle dra tillbaka sin dispensansökan och inleda samråd och diskussion med berörda (se Yttande Säteriväg. Naturskyddsföreningens vädjan hörsammades och sent igår kom beskedet att kommunen nu drar tillbaka sin ansökan. Det står ännu oklart om man går vidare med ett nytt förslag till vägsträckning eller vad som kommer att hända.

- Vi är mycket glada över att kommunen nu hörsammat vår vädjan att dra tillbaka sin ansökan och beaktat det stora folkliga motstånd som finns mot vägen. Vi hoppas nu kommunen även hörsammar vår önskan om att inleda dialog och samråd kring hur vi kan utveckla Mölnlycke samhälle utan att värdefull natur-, kultur- och rekreationsmark förstörs.
Detta säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda i en kommentar till beslutet.

Upplands skogar har både upplevelsemässigt och ekologiskt kraftigt förändrats på mindre än en mansålder genom skogsbruket. Tidigare fanns en hel räcka med brukningsmetoder. Många små skogsägare nöjde sig med att plockhugga grovt timmer och gallra, andra kalhögg mindre ytor.

I dag ingår nästan all skogsmark i ett storskaligt produktionslandskap där stora ytor kalavverkas då träden bara är 60-80 år. Även om man på senare tid börjat ta naturvårdshänsyn, som att lämna kvar döda träd och spara enstaka så kallade evighetsträd är detta inte tillräckligt för att hindra utarmning av den biologiska mångfalden.

All avverkning sker med processorer som gör stora markskador och kräver ett finmaskigt nät av skogsbilvägar. Detta har lett till att skogen håller på att omvandlats till ett sargat industrilandskap med trädplantager.

Gran- och tallplantorna som sätts på hygget är ofta genetiskt avvikande från den skog som växte där tidigare och i värs ta fall av främmande trädslag som contortatall.

Det blir en så kallad monokultur där granarna står tätt uniformerade likt soldater i gruppkolonn och förkväver skogens mångfald av växter och djur, som ses mest som konkurrenter eller skadegörare.

I framtiden kommer de flesta skogar att sakna stigar, och de fritt strömmande bäckarna är ersatta med grävda diken som dränerar skogens artrikaste miljöer.

I objektivitetens namn ska sägas att den här beskrivningen inte gäller för precis hela Uppsala län – för visst finns det oaser av gammelskog kvar på flera ställen i länet, men även dessa pärlor är starkt hotade.

För att bevara den biologiska mångfalden, och för att kommande generationer ska få uppleva en skog som under lång tid fått utvecklas fritt, har regeringen anslagit me del som Naturvårdsverket fördelar länsvis.

För Uppsala län finns målet att 29 900 ha produktiv skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.

Tanken är att av den arealen skyddas 9 600 hektar som naturreservat, 3 200 som biotopskydd och 17 100 förväntas bevaras genom frivilliga insatser från skogsägarnas sida. Länsstyrelsen skriver på Miljöportalen att bara ”5 353 hektar skogsmark för naturreservatsbildning säkrats via köp, intrångsersättning eller statsbidrag till och med oktober år 2008. Arealmålet för naturreservat, biotopskydd kommer att bli mycket svårt att nå under perioden.” Detta är en uppfattning som delas av den ideella naturvården i länet.

Förutom att man inte lyckas uppnå arealmålet ifrågasätter vi flera prioriteringar som länsstyrelsen gjort. Man planerar till exempel att köpa in cirka 1?500 hektar skogsmark, varav minst en tredjedel saknar skyddsvärde enligt vår uppfattning, för att utöka Florarnas naturreservat. Om detta sker för att främst uppfylla arealmålet och på bekostad av andra mer skyddsvärda objekt måste en omprioritering ske.

Vi har inom Naturskyddsföreningen Uppsalas skogsgrupp genom inventeringar funnit flera skyddsvärda objekt, men har mötts av beskedet från länsstyrelsen att resurser saknas för nya reservat. Kan det bero på att Länsstyrelsen senaste året bara lyckats äska cirka tio miljoner kronor mot tidigare 30.

På nästa nivå i hierarkin finns Naturvårdsverket. Där är problemet främst att budgeten för markinköp är för liten för att uppnå den gräns på tio procent av skogsarealen som artdatabanken i Uppsala uppskattar måste skyddas för att den biologiska mångfalden långsiktigt inte ska utarmas. Kostnaden är nationalekonomiskt liten jämfört med andra utgifter i landets budget, och skogsnäringens bidrag till näringslivets totala förädlingsvärde lär uppgå till endast 3,5 procent.

Genom frivillig avsättning vill man ändå försöka komma i närheten av det reel la skyddsbehovet. Men detta verkar inte fun gera i praktiken. Till exempel har länsstyrelsen av pengabrist tvingats låta några skogsreservatsobjekt i Tierps kommun förvandlas till frivilliga skyddsområden, vilket lett till att de till största delen avverkats.

Skogsstyrelsen har i en utvärdering funnit att privata markägare främst avsätter skog med lågt virkesvärde i sina frivilliga avsättningar, och det är allvarligt då det är högproduktiv skog med höga naturvärden som det råder akut brist på.

Frivillighet kan naturligtvis ändå vara ett komplement till skogsreservaten och det finns eldsjälar som bör stöttas men så länge överenskommelser saknar juridisk grund blir de lika tandlösa som dagens skogsvårdslag. Den som bryter mot uppsåten riskerar inget straff!

Vi har också sett exempel på att en av länets stora skogsägare i stället för att samarbeta har gallrat sönder skyddsvärd naturskog. Det är svårt att se någon annan avsikt än att skogen på detta vis ska förlora sin skyddsstatus och därmed fritt kunna avverkas.

På den högsta nivån finns Miljövårdsdepartementet och regeringen som ytterst styr hur mycket resurser som ska satsas på att bevara biologisk mångfald. Det finns många goda skäl för att värna den biologiska mångfalden enligt den uppmärksammade miljöekonomiska TEEB-rapporten.

Inte bara tropisk regnskog utan även den svenska skogen kan innehålla okända naturprodukter som kanske skulle kunna utnyttjas som till exempel läkemedel, livsmedel eller kemiska produkter. En gammelskog har också en bred genetisk bas som klarar klimatförändring bättre än den planterade skogen. Undersökningar visar att välbefinnandet ökar om man bor eller vistas i områden med inspirerande natur.

Men i slutänden är skyddet av skogen och annan natur en etisk fråga. Har vi rätt att urskillningslöst utrota vilda djur och växter? Ungefär hälften av landets 3?600 rödlistade (hotade) arter finns i skogen, vilket antyder hur långt utarmningen gått.

Dilemmat är att om anslag trots allt kommer om fem eller tio år så finns det då antagligen ingen skyddsvärd skog kvar. Att kloc k an är fem i tolv är säkert både skogsägare, politiker och tjänstemän inom naturvården väl medvetna om.

Om politikerna verkligen menar något med löftet att rädda den biologiska mångfalden borde man handla kraftfullt. Upp till bevis eller deklarera ärligt att skogsskyddet har låg prioritet!

Jörgen Sjöström
sammankallade i Naturskyddsföreningen i Uppsala läns skogsgrupp
Marianne Kahn
ordförande i Naturskyddsföreningen i Uppsala län

Myrmark med tallar i Rovennoppi naturreservat. Foto: Linda Svensson

Länsstyrelsen i Gävleborg har tagit ett glädjande beslut om fyra nya reservat. Tyvärr så reservat en del i den sittande regeringens kampanj att visa att de tar ett stort ansvar för skogen. Detta utan att betala en enda krona. Lösningar har varit att ta mark utan ersättning från statliga bolag.

2008 fick Sveaskog order om att 70.000 ha skogsmark skulle avsättas som naturreservat i hela landet. Utan kompensation skulle Sveaskog överlåta sin mark till naturreservat. Affären har bidragit till att den borgerliga regeringen kommit närmare miljömålet Levande Skogar – en lek med siffror där i fredad bolagsmark övergått i statens ägor. Frågan är vad regeringen tänker göra för att verkligen ta hand om oskyddad värdefull skog så att vi kan rädda den biologiska mångfalden? För ett hållbart skogslandskap är fortfarande långt borta. Idag är knappa 2 procent av den svenska skogen skyddad och forskarna tror på att något mellan 10-30 % behövs beroende på hur skogsbruket kommer att se ut framöver. Mindre hänsyn och avsättningar nu kommer att kräva större reservat senare.

Läs mer om nyheten på SVT.

Kort om reservaten

Rovennoppi utgörs av ett berg och består till stor del av äldre tallskog. Där finns också spännande rasbranter och ett så kallat flarkkärr. Sådana kärr kännetecknas av upphöjda avlånga torvbildningar, som omväxlar med blöta sänkor, vilket ger ett mycket speciellt intryck.

Naturreservaten Lill-Naggen och Tillammstjärnen ligger nära varandra uppe vid gränsen mot Västernorrlands län. Båda områdena är barrskogsdominerade med inslag av lövträd. I trakten kan man se arter som lunglav, ögonpyrola och kristallticka.

På Gommorsberget växer grandominerad skog och naturvärdena är till stor del knutna till levande och döda lövträd, med ett flertal arter som är beroende av detta. Exempelvis finns både lunglav, korallblylav och rosenticka.

Läs mer om reservaten.

Intressant? Läs även andras åsikter om Ljusdal, Sveaskog, Regeringen, Naturreservat, Levande Skogar

Motion 2009/10:MJ374 Avskaffande av naturreservat

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffandet av naturreservat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade regler för upphävande av befintliga naturreservat.

Motivering

I dag finns det i Sverige ca 2 700 naturreservat. Reservat används för att skydda olika typer av natur, från små växtlokaler till vidsträckta fjällområden. Den naturtyp som skyddats allra mest under det senaste decenniet är dock skog. Enligt miljöbalken finns fem giltiga skäl att bilda naturreservat, nämligen för att bevara den biologiska mångfalden, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, sörja för människors behov av friluftsliv samt skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter.
Bildandet av naturreservat är ett beslut som markägaren tyvärr inte har något att säga till om.

Det är därför glädjande att regeringen tar steget mot en förbättrad naturvårdspolitik genom propositionen ”Hållbart skydd av naturområden” där delaktighet och samarbete mellan markägare och naturvårdshandläggare betonas och där flera former av naturskyddsförvaltning beaktas. Att ett bättre kompensationssystem till markägaren vid bildande av naturreservat/isotopskyddsområde införs är också positivt.

Det kommer emellertid fortfarande att ges utrymme för att besluta om naturreservat mot markägares vilja vilket är en allvarlig inskränkning av deras äganderätt. Lagen innebär att rättsövergrepp kan komma att inträffa när staten hävdar att det allmännas intressen tar över den enskildes rätt att bruka sin egen mark. Staten kan med hjälp av lagen ta ifrån markägaren nyttjanderätt till sin egen skog och mark – skog och mark som kan vara en viktig del i markägarens försörjning och som kan ha funnits i familjens ägo i generationer.

Vård av natur och den biologiska mångfalden står inte i strid med enskilt markägande. Det i propositionen föreslagna ”naturvårdsavtalet” skulle kunna ersätta naturreservatet som skyddsform. Naturvårdsavtalet skulle som naturskyddsmodell förena lokal förankring och samverkan. Man ska inte heller glömma att det för markägaren är en investering att bruka naturen på ett ansvarsfullt sätt då det genererar en ekonomisk vinst. De flesta markägare har dessutom utöver sitt ekonomiska intresse ett intresse och ett engagemang i naturen. Den gamla devisen ”det man äger vårdar man” gäller således även i detta fall. Därför bör staten vara mycket restriktiv vad gäller införandet av nya naturreservat. Också möjligheten till att upplösa naturreservat som redan existerar bör förenklas eftersom förutsättningarna inte sällan förändrats.

Idag är det mycket komplicerat att upphäva ett befintligt naturreservat. I vissa fall krävs regeringens samtycke för att besluta om ett upphävande av ett område om detta inte längre anses motivera skyddsåtgärder. När ett område förklaras som ett särskilt bevarandeområde för t.ex. vilda fåglar (92/43/ EEG), krävs exempelvis att regeringen i samråd med kommissionen besluta om ett upphävande.
Naturligtvis ska ett beslut om upphävande vara välavvägt. Vi bör dock undvika onödiga och tidskrävande processer. I de allra flesta fall besitter Länsstyrelserna kompetens att besluta om ett upphävande är tillrådigt. I de fall då kommissionens yttrande krävs, kan dessa i samråd med kommissionen besluta om upphävande. Det finns flera goda anledningar att ge Länsstyrelsen utökat inflytande i denna fråga. Länsstyrelserna är statens regionala företrädare, varför ytterliggare statlig inblandning torde anses som överflödig samt att man samtidigt besitter en god lokalkännedom och är väl bekant med områdets geografi och naturliv.

Regeringens förslag om en förbättrad naturvårdspolitik är ett välkommet första steg mot en naturvårdspolitik som förenar naturskydd och markägares intressen. Man bör dock beakta möjligheten att ersätta naturreservaten, som är en tvångsåtgärd som strider mot äganderätten, med naturvårdsavtal samt att det bör vara enklare att genomföra ett upphävande av ett befintligt naturreservat som inte längre fyller sitt syfte.

Stockholm den 1 oktober 2009
Christian Holm (m)
Gustav Nilsson (m)
Jessica Polfjärd (m)

Läs även andras åsikter om Naturreservat, Moderaterna, Markägare, Naturvård, Naturvårdsavtal

Den nya reservaten

Lisselåsen

Lisselåsen ligger i Torsby kommun och området som är 37 hektar stort är beläget på bägge sidor av Europaväg 45. Skogen har brandhistorik och här finns både gammal tall och fuktig granskog. Den ovanliga skalbaggen raggbock är funnen i området och här finns även flera kryptogamer. I området har det bedrivits järnframställning och det finns rester av gamla kolbottnar inom området.

Stormyren

Stormyren ligger i Torsby kommun och är 268 hektar stort. Reservatet är ett skogsmyrkomplex, med en variation av olika naturtyper. Många av skogsbestånden inom området är naturskogar med höga naturvärden. I många av dem finns gott om gammeltallar, brända stubbar och skorstensstubbar kvar, kvaliteter som annars är mycket ovanliga i dagens skogar. Merparten av skogsbestånden vid Stormyren har påverkats av skogsbränder genom åren. En grov tallåga har spår efter nio bränder. I området finns en värdefull kryptogamflora och skalbaggen raggbock förekommer i området. Det finns också en varierad och värdefull fågelfauna i området. Några av karaktärsarterna för området är tjäder, slaguggla, tretåig hackspett och videsparv.

Mammasberg

Naturreservatet ligger i Torsby kommun och är lite drygt 69 hektar stort. Området blir naturreservat för att bevara de gamla naturliga skogarna och de arter som lever där. Här finns t ex tjäder och tretåig hackspett. Reservatet är som helhet mycket kuperat och domineras av två markerade höjdryggar i nord-sydlig riktning; dels själva Mammasberg i väster med sina 560 m ö h, och dels en lägre bergås i östra delen av området. I och med områdets kuperade terräng finns en stor variation hos skogarna. De branta sluttningarna är ställvis blockiga och har en grov och högrest gammal skog med mest gran. På toppen av Mammasberg, och den östra åsen, står en gles och mager skog med inslag av impediment. Från toppen av Mammasberg och Noppen har besökaren en milsvid vy över det omgivande skogslandskapet.

Läs vad andra skriver om Länsstyrelsen Värmland, Torsby, Naturskog, Tretåig hackspett, Naturreservat, Höga naturvärden

När en markägare i Skärsjöskogen nyligen tog aktiv ställning för skydd av Skärsjöskogen och erbjöd delar av sin mark utan någon större kostnad för naturreservat ställdes länsstyrelsen för ett i stort sett ett unikt erbjudande. Trots att det nu gått en längre tid sedan brevet kom till länsstyrelsen så har man inte vare sig svarat på brevet eller kontaktat markägaren och tackat för erbjudandet. Däremot har man meddelat att den skogsavverkningen som skogskoncernen Södra just nu genomför i Skärsjöskogen inte kommer att stoppas. En avverkning som ligger mitt i det skyddsvärda området och som även hotar naturvärdena på den naturskyddande grannens skogsmark. Detta då uttorkning och kanteffekter från det intilliggande hygget kommer att påverka även grannfastighetens höga naturvärden negativt.

- Som ideell naturvårdare häpnar man inför länsstyrelsens brist på agerande och ansvarstagande. Man trodde att länsstyrelsen, som annars klagar på bristande ekonomiska resurser, skulle välkomna detta erbjudande med öppna armar och reagera med stor tacksamhet. Budskapet till ansvarstagande skogsägare blir nu: ”Skogsbruk – ja tack! – Naturskydd – nej tack!” säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda i en kommentar.

*Skärsjöskogen som ligger söder om Landvetter ingår i Yxsjöområdet som är ett större tätortsnära naturområde av högsta naturvärde – klass 1 (nationellt bevarandeintresse). Inom området ett flertal skyddsvärda arter som ex. bivråk, mindre hackspett, tjäder, sparvuggla, knärot, gransotdyna, skuggmossa, stubbtrådmossa och granbarkgnagare.

För mer information

Michael Nilsson
ordförande Naturskyddsföreningen i Härryda
070 – 799 70 39
michael.nilsson@naturskyddsforeningen.se

- Skyddet av dessa värdefulla skogsområden utgör ett litet men viktigt steg i arbetet att bevara skogens biologiska mångfald och att uppfylla miljömålet levande skogar, säger länsrådet Magnus Holgersson.

Det ena området, Göstrings urskog, är beläget i västra delen av Boxholms kommun. Stora delar av skogen är mycket gammal och en del har varit skyddad av markägaren, Göstrings häradsallmänning, som ett så kallat internt reservat. Denna del är urskogsartad med grova mycket gamla knotiga tallar och granar beläget i en dalsänka med mossklädda sluttningar och block. Reservatet Göstrings urskog planeras att invigas med parkering och vandringsslinga den 28 augusti. Reservatet är 38,7 ha varav produktiv skog utgör 33 ha.

Det andra reservatet, Boda, ligger i Kinda kommun i närheten av Åsunden. Även detta område är dominerat av skog med hög ålder. Hällmarkstallskog med glest lågvuxna knotiga tallar och branter ner mot sjön gör att man har bra utsikt över Åsunden på flera ställen. Reservatet är 32,7 ha varav 26 ha utgör produktiv skog.

På fredag inviger Boxholms kommunalråd Per-Arne Larsson Göstrings urskog. Parkering och en anlagd vandringsled gör detta till ett tillgängligt men ändå vilt och spännande naturområde i Boxholms närhet.
Det nybildade naturreservatet invigs på fredag 28 augusti kl. 14.00. Invigningen innehåller guidning, förtäring och levande musik.
Media hälsas välkomna att delta vid invigningen.
Vägbeskrivning: Sväng av mot Ryckelsby i Boxholm. Efter ca 3,5 km ska ni svänga av mot Trehörna. Skyltning till naturreservatet finns från Trehörnavägen. Från Boxholm är det ca 1 mil till Göstrings urskog.

Media: SR, Newsdesk

Intressant?

Läs vad andra skriver om Urskog, Hällmarksskog, Skogsmark, Naturreservat, Östergötland, Biologisk mångfald, Gammelskog, Boxholm

Älvrummet

”Vattnet dånar när det forsar fram i fallfåran. På höjderna sträcker sig tallarna och ekarna ut över bergkanten och tävlar om bästa utsikten med människorna. Upplevelsen är storslagen.” Så skriver kommunen om Trollhättans nya finrum – Älvrummet. Reservatet var möjligt att köpa med bland annat Statligt bidrag till lokal naturvård.

Läs mer om Älvrummet i TTELA
Läs mer om Trollhättans nya reservat hos kommunen

Jätteberget

”Det nya naturreservatet Jätteberget är en av Kilsbergens största orörda gammelskogar, sa Hans Ljungkvist, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Värmland, till NWT efter invigningen. Jätteberget består av 160 hektar gammelskog med storblockig terräng och är hem för många fuktkrävande mossor och lavar. Reservatet kan komma att bli nationalpark – men vägen dit är lång.

Läs mer om Jätteberget i NWT

Läs även andra bloggares åsikter om Skog, Naturreservat, Länsstyrelsen, Trollhättan, Karlskoga, Gammelskog, Nationalpark, Naturvårdshandläggare

Idag formas morgondagens skogslandskap. Foto: John Green

Svar på debattartikel av Bo Hultin (M) och Sofia Arkelsten (M) i NSD 15 juni 2009.

Bo Hultin och Sofia Arkelsten tar i en debattartikel upp skogen. De framför att det är viktigt med levande natur och rikt djurliv och att skogen spelar stor roll för klimatet. Så långt kan man hålla med. Men det är svårt att se att de har några lösningar.

Det enda de argumenterar konsekvent för är privat ägande av skogsmark utan inskränkningar och krav från det allmänna på hur skogen sköts.De sätter insatser för naturvård i andra hand, och tycker att ”reservatsbildningar [...] bör införas med stor restriktivitet” alltmedan 98 procent av skogen är tillgänglig för avverkning och knappt ynkans 2 procent skyddas i reservat.

För att behålla skogens biologiska mångfald behövs permanenta skyddsformer, vilket inte är fallet i privatägd skog. En skogsägare som frivilligt avsatt en god bit av sin skog för fri utveckling efterträds förr eller senare av en annan, som inte alls behöver dela sin företrädares vision. Avverkningar som skulle varit en besvikelse för företrädaren kan genomföras. Vi har exempel i Norrbotten där en framsynt markägare donerat skog för naturvårdsändamål. Hur vill Moderaterna utveckla permanent skydd för skog utan att den behöver ägas av staten?

Om Moderaterna verkligen vill slå vakt om skogen så är man välkomna att ta krafttag och betala vad det kostar! I Naturskyddsföreningens återkommande partienkäter inför riksdags- och EU-val är dessvärre moderaterna det parti som återkommande visar sämst insatser för miljön. Hultin och Arkelsten visar även i sin artikel att det centrala budskapet är mindre resurser till skyddet av allas vår natur. Den Moderatledda regeringen har gjort den största nedskärningen någonsin av naturvårdsbudgeten, en bortkapning på 200 miljoner trots att man inte är i närheten av målet för skogsskyddet! Är det därför Hultin och Arkelsten antyder att kvantitet inte är betydelsefull, med diffus hänvisning till kvalitet? I samma anda skulle skolor kunna ha hundra elever per lärare, med hänvisning till att läraren har hög kvalitet.
Många örnpar kan inte häcka i en enda gammeltall, ens om den är av högsta kvalitet!

Sofia Arkelsten har tidigare skrivit att kyrkan borde skydda mer skog, samtidigt som hon som riksdagsledamot varit med om att skära ner budgeten för att skydda skog. Regeringen accepterar Statens Fastighetsverks krav på betalning för att de ska sluta avverka skyddsvärd fjällnära skog. Pengar som kunde betalats till privata skogsägare.

”Dagens kvantitetsmål för skogspolitiken bör ersättas med ett kvalitetsmål” skriver de. Forskningen har visat vilken kvantitet som behövs för att behålla ett rikt växt- och djurliv. I genomsnitt behöver tio procent av den produktiva skogen nedanför fjällnära regionen permanent undantas från skogsbruk.

Sluta låtsas att ni bryr er om skogens naturvärden. Om ni bryr er, visa det genom att höja statens budget för biologisk mångfald! Återställ snarast de 200 undandragna miljonerna och budgetera för att lösa in återstående skogsmark innan det är för sent. Det kan kräva ännu mer pengar, för vi vet inte om vi ens har tio år på oss.

Svaret är publicerat i NSD den 28:e juli.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Naturskyddsföreningen i Norrbottens län, Moderaterna, Biologisk mångfald, Skog & Klimat, Naturreservat, Fjällnära skog, Naturvärden, Avverkning, Markägare, Regeringen, Statens fastighetsverk

Nu har högerkartellen skurit ner statsmedlen för bildande av nya naturreservat med minus 50 miljoner, minus 200 miljoner och minus 200 miljoner tre budgetar i rad. Istället för, som vi vill, värna den biologiska mångfalden. Köpa in mer mark till stat och kommuner för fler naturreservat.

Det sa riksdagsledamot Peter Hultqvist (S) till Dala Demokraten i veckan.

Läs mer i DD

Läs andras åsikter om Biologisk mångfald, Regeringen, Naturreservat, Skogen, Gammelskogen, Naturvårdsanslag

Naturreservatet Svarthavet Foto: Länsstyrelsen Värmland

Tisdagen den 11 augusti fattade Länsstyrelsen beslut om att bilda ett nytt naturreservat. De nya reservaten heter Svarthavet och ligger i Arvika kommun. I och med det nya reservatet har Värmland nu 117 stycken naturreservat.

Naturreservat bildas för att långsiktigt bevara och utveckla natur som är av särskilt stort värde för djur, växter och människor. I Sverige finns idag cirka 3200 naturreservat varav 118 i Värmland. Den skyddade naturen i Värmland utgör cirka 0,6 procent av arealen.

Den reservatsbildning i skogsmark som Länsstyrelsen arbetar med är ett uppdrag som är kopplat till miljömålsarbetet, som syftar till att motarbeta miljöförstöringen och nå fram till ett ekologiskt hållbart samhälle inom en generation. Det är främst miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar det handlar om vid reservatsbildning.

Prioritering och urval av vilka områden som i första hand bör skyddas som naturreservat i arbetet med att uppfylla miljömålet Levande skogar gör Länsstyrelsen i samråd med Naturvårdsverket och med grund i ”Strategi för formellt skydd av skog i Värmlands län” (Länsstyrelsens rapport nr 2007:5). Strategin har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

Fakta om naturreservatet Svarthavet – Arvika kommun

Naturreservatet Svarthavet ligger i Arvika kommun, och gränsar i väster till naturreservatet Glaskogen. Det 88 hektar stora reservatsområdet är ett småkuperat och grandominerat skogsområde, med dalgångar som löper fram i nordostlig/sydvästlig riktning. Däremellan sticker mindre oftast tallbevuxna bergknallar upp. I dalgångarna finns det bäckar, våtmarker och sumpskogar. Inom reservatet har man hittat 16 hotade arter och 52 arter som signalerar höga naturvärden. Många av arterna finns i död ved, sluttningar, våta marker och klippor. I delar av området finns basiska mineraler i berggrunden och där finns arter som har speciella krav på sin miljö. Reservatet är mycket naturskönt och det finns en fem och en halv kilometer lång vandringsled för besökare i området. Reservatet invigs den 18 september.

Läs även andra bloggares åsikter om Arvika, Länsstyrelsen Värmland, Naturreservat, Skogsstyrelsen, Svarthavet, Miljömålet Levande Skogar, Hotade arter

”Väl medveten om länsstyrelsens begränsade resurser för bildande av nya reservat, överväger jag att upplåta denna del av skogen utan någon större ersättning” skriver markägaren i brevet.

- Det är fantastiskt fint att markägaren på detta sätt vill ta ansvar för naturen. Engagemanget är föredömligt och visar på stöd för det tidigare förslag om reservat i området som Naturskyddsföreningens krets i Härryda tagit fram, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Hoten mot det skyddsvärda Skärsjöområdet är akuta. Stora avverkningar planeras på grannfastigheten, vilket riskerar att föröda viktiga naturvärden. Dessa avverkningar hotar även att påverka den mark som länsstyrelsen nu erbjuds att få omvandla till naturreservat. Den tidsfrist som Södra gav på två veckor har nu gått ut och man har inte meddelat om eller när man kommer att starta den kontroversiella avverkningen.

- Nu gäller det att länsstyrelsen hanterar erbjudandet på bästa sätt. Vi vädjar också till Södra Skogsägarna att avstå från ytterligare avverkningar tills ärendet är klart, säger Jonas Rudberg skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Fakta

Skärsjöskogen som ligger söder om Landvetter ingår i Yxsjöområdet som är ett större tätortsnära naturområde av högsta naturvärde – klass 1 (nationellt bevarandeintresse). Inom området finns ca 25 hotade och skyddsvärda arter som t ex bivråk, mindre hackspett, tjäder, sparvuggla, smålom, gransotdyna, stubbtrådmossa och bred paljettdykare.
Markägare har enligt lagen rätt till marknadsmässig ersättning om deras skog tas i anspråk för reservat eller andra former av naturskydd. Det är mycket ovanligt att en markägare helt eller delvis avstår från denna ersättning.

Mer information:
Mikael Karlsson, Ordförande, 070-316 27 22
Jonas Rudberg, Skogshandläggare, 070-214 16 32
Michael Nilsson, ordförande Härrydakretsen, 070-799 70 39
Maria Ling, t.f. presschef, 070-762 37 98
Åse Smedler (markägarens ombud) 0762-299 147

Läs mer i  GP

Läs vad andra bloggar om Skärsjöskogen, Göteborg, Länsstyrelsen, Naturreservat, Naturskyddsföreningen i Härryda, Södra, Hotade arter

När tidningen besöker de 28 deltagarna så inventerar de en Holmenägd skog som ligger på östra sidan om Östra Zakrisvattnet, norr om Fågelberget och väg 342 mot Gäddede.

Det var roligt att de intervjuade både mer och mindre erfarna deltagare. Artikeln avslutas med ett bra argumenterande uttalande av Hans Sundström

Det allra bästa vore förstås om skogsbolaget gjorde en frivillig avsättning av gammelskogen och att området fick bli naturreservat. Av erfarenhet ser vi att det inte räcker att bolagen säger att de ska lämna hänsyn. Områden som var hänsynsskyddade på 1980- och 90-talen hämtas hem nu, och risken är att samma sak händer här om några å

Läs även andra som skriver om Forskningsresan, Gäddede, Holmen, Frostviken, Vattudalens Naturskyddsförening, Frivilliga avsättningar, Naturreservat