De vidsträckta fjällurskogarna har ett högt skyddsvärde men det är skogarna nedan fjällområdet som prioriteras i miljömålet Levande skogar. Pärlälvens naturreservat och sjön Karatj väster om Jokkmokk. Foto: Frédéric Forsmark

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har sammanställt gemensam statistik om det formella skyddet av skog i Norrbottens län. Den visar att den totala andelen formellt skyddad skog i länet är knappt nio procent. Tre fjärdedelar av den skyddade skogen utgörs av fjällnära skog.

- Det har figurerat många olika siffror om hur mycket skog som är skyddad. Nu har vi sammanställt siffror som båda myndigheterna står bakom, säger Eje Andersson, regionchef på Skogsstyrelsen Region Nord.

Totalt är närmare nio procent av den produktiva skogen i länet formellt skyddad i naturreservat, nationalparker, Natura 2000, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Huvuddelen utgörs av så kallad fjällnära skog och kännetecknas av lågproduktiva skogar i kärva klimatlägen utmed fjällkedjan. Samtidigt ligger nästan 90 procent av den produktiva skogen nedanför gränsen för fjällnära skog.

Den fjällnära skogen ligger som ett band längs fjällkedjan och kring de högsta bergen i landskapet. Källa: Länsstyrelsen i Nottbotten

På sidan tre i denna rapport finns en karta över den skyddade skogen i Norrbotten.

– Det finns väldigt lite kvar av skogar med höga naturvärden nedanför det fjällnära området. Detsamma gäller andelen skyddad skog, vilken är väldigt blygsam nedan fjällnäragränsen, anser både Carina Mattila, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, och Frédéric Forsmark, reservatshandläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens län.

För Norrbottens del innebär etappmålet i Levande skogar att andelen formellt skyddad skog nedan fjällnäragränsen kommer att öka från dagens cirka två procent till närmare fyra procent. Totalt i länet, inklusive fjällskogen, kommer då drygt tio procent av den produktiva skogen att vara formellt skyddad.

– Etappmålet för skogsskyddet kommer inte att vara klart till 2010, det kommer att dröja ett par år innan vi når dit. Faktum är att vi idag bara har kommit halvvägs med det formella skyddet, förklarar Ronny Edin, chef för Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen.

Ronny Edin säger vidare att man inte ska glömma att det arealmål som satts upp är ett etappmål, en bit på vägen:
- Den biologiska mångfalden i skogen kommer inte att vara säkrad i och med att arealmålet uppnås, men det är en viktig del i arbetet för att nå miljömålet.

Läs Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens gemensamma rapport

Räktjärvsberget är ett av de planerade naturreservat som ingår i miljömålsarbetet. Foto: Frédéric Forsmark

Läs även vad andra skriver om Den fjällnära skogen, Naturreservat, Norrbotten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Höga Naturvärden

Ödelagt tjäderbo på Stamyrberget

Stamyrberget är ett stort sammanhängande naturskogsområde i Torsby kommun i Värmland. I området finns flera avverkningsanmälningar, dessa omfattar totalt 100 hektar. ?Ungefär en tredjedel har nu avverkats, men efter Naturskyddsföreningens påtryckningar stoppade Länsstyrelsen i Värmland avverkningen på tisdagsmorgonen för att utreda om området ska bli reservat.
?– I bråten mellan de träd som Stora Enso fällt ligger sex sköra tjäderägg. Bättre skydd har inte naturen på bolagets marker. Skamligt, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningens ideellt aktiva medlemmar besökte skogen i förra veckan och konstaterade höga naturvärden. Stora Enso kontaktades, men bolagets bedömde att området var avverkningsbart och utan tillräckligt höga naturvärden för att sparas.

Stora Ensos planerare hävdade att endast någon enstaka signalart fanns i skogen. Naturskyddsföreningen har dock hittills konstaterat över 40 fynd av 21 arter som forskarna har rödlistat. Dessutom har ett mycket stort antal signalarter och andra intressanta fynd påträffats vid föreningens ytterligare ett besök i skogen.

– Hur ska rikedomen i vår svenska natur skyddas om bolagen likt Stora Enso knappast kontrollerar naturvärdena i de områden som avverkas, säger Malin Sahlin, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Den skog som avverkas ingår i ett större sammanhängande naturskogsområde, ett reservatsförslag för detta lämnades in till länsstyrelsen i augusti-september 2009.

En av Naturskyddsföreningens ideellt aktiva var på plats och filmade Stora Ensos avverkning av skyddsvärd skog i värmländska Torsby. Avverkningarna pågick för fullt igår men efter Naturskyddsföreningens påtryckningar stoppade Länsstyrelsen i Värmland avverkningen för att utreda om området ska bli reservat.

Kamajokk som ligger intill den avverknignshotade skogen. Foto: Ökologix

JOKKMOKK – I Kvikkjokk har två avverkningsanmälningar av urskogsartad naturskog, på sammanlagt 55 hektar, lämnats in till Skogsstyrelsen. Området ligger i direkt anslutning till världsarvet Laponia och den föreslagna utvidgningen av Sareks nationalpark.

– Skogen gränsar till ett helt obrutet fjällområde, av största intresse för både naturvård och friluftsliv. Att Skogsstyrelsen trots detta kan komma att ge tillstånd för avverkning är oacceptabelt, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Den avverkningshotade skogen är urskogsartad och tidigare nästan inte påverkad av människan. Skogen ligger inom Änokdeltat, som en enklav mellan naturreservaten Kamajokk och Kvikkjokk-Kabla fjällurskog. Båda avverkningsanmälningarna ligger ovanför gränsen för fjällnära skog vilket betyder att det krävs tillstånd från Skogsstyrelsen. Enligt 18 § i skogsvårdslagen får tillstånd till avverkning av sådan skog inte utfärdas om den strider mot väsentliga naturvårdsintressen.

– En avverkning på tröskeln till ett världsarv vore i sig helt oacceptabel. Ett ingrepp i den mycket känsliga och värdefulla miljö som Änokdeltat och den intilliggande urskogen utgör skulle dessutom strida mot skogsvårdslagen, både målsättningen att jämställa miljö med produktion och det direkta skyddet för väsentliga naturvårdsintressen i fjällnära skog, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Vid bildandet av Kamajokks naturreservat valde Länsstyrelsen i Norrbotten att inte ta med det nu hotade skogsområdet i planerna. Frågan om fler reservat i Jokkmokk är en mycket infekterad och het debatt i länet som har resulterat i stor lokal medial uppmärksamhet. Skogarna är också en av de som Linne besökte på sin Lappländska resa.

– Att denna del av Änokdeltat inte ingår i Kamajokks naturreservat är obegripligt. Länsstyrelsen och landshövdingen i Norrbotten bör nu agera snabbt i frågan och omgående skapa ett interimistiskt reservat av hela det oskyddade området för att inte riskera att det avverkas, säger Malin Sahlin, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Intressant? Läs vad andra skriver om Laponia, Sarek, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Världsarv, Urskog

Ett mycket ovanligt fynd av en rödlistad svampart har gjorts i Skärsjöskogen öster om Göteborg. Skogskoncernen Södra genomför just nu en mycket kritiserad och kontroversiell avverkning i skogen där svampen hittats och Naturskyddsföreningen i Härrryda har vänt sig till Södra för att få ett omedebart stopp på avverkningen. Även Länsstyrelsen i Västra Götaland och Skogsstyrelsen har informerats. Svampen, som hittats just i området där avverkning pågår, heter kilporing (Skeletocutis kuehneri) och är det första fyndet av arten i Västra Götalands län. I hela Sverige är endast tolv fynd gjorda tidigare. Enligt ArtDatabankens artfaktablad bör samtliga kända lokaler i Sverige skyddas mot skogsbruk.

För mer information

Michael Nilsson
ordförande Naturskyddsföreningen i Härryda
070 – 799 70 39

När en markägare i Skärsjöskogen nyligen tog aktiv ställning för skydd av Skärsjöskogen och erbjöd delar av sin mark utan någon större kostnad för naturreservat ställdes länsstyrelsen för ett i stort sett ett unikt erbjudande. Trots att det nu gått en längre tid sedan brevet kom till länsstyrelsen så har man inte vare sig svarat på brevet eller kontaktat markägaren och tackat för erbjudandet. Däremot har man meddelat att den skogsavverkningen som skogskoncernen Södra just nu genomför i Skärsjöskogen inte kommer att stoppas. En avverkning som ligger mitt i det skyddsvärda området och som även hotar naturvärdena på den naturskyddande grannens skogsmark. Detta då uttorkning och kanteffekter från det intilliggande hygget kommer att påverka även grannfastighetens höga naturvärden negativt.

- Som ideell naturvårdare häpnar man inför länsstyrelsens brist på agerande och ansvarstagande. Man trodde att länsstyrelsen, som annars klagar på bristande ekonomiska resurser, skulle välkomna detta erbjudande med öppna armar och reagera med stor tacksamhet. Budskapet till ansvarstagande skogsägare blir nu: ”Skogsbruk – ja tack! – Naturskydd – nej tack!” säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda i en kommentar.

*Skärsjöskogen som ligger söder om Landvetter ingår i Yxsjöområdet som är ett större tätortsnära naturområde av högsta naturvärde – klass 1 (nationellt bevarandeintresse). Inom området ett flertal skyddsvärda arter som ex. bivråk, mindre hackspett, tjäder, sparvuggla, knärot, gransotdyna, skuggmossa, stubbtrådmossa och granbarkgnagare.

För mer information

Michael Nilsson
ordförande Naturskyddsföreningen i Härryda
070 – 799 70 39
michael.nilsson@naturskyddsforeningen.se

Älvrummet

”Vattnet dånar när det forsar fram i fallfåran. På höjderna sträcker sig tallarna och ekarna ut över bergkanten och tävlar om bästa utsikten med människorna. Upplevelsen är storslagen.” Så skriver kommunen om Trollhättans nya finrum – Älvrummet. Reservatet var möjligt att köpa med bland annat Statligt bidrag till lokal naturvård.

Läs mer om Älvrummet i TTELA
Läs mer om Trollhättans nya reservat hos kommunen

Jätteberget

”Det nya naturreservatet Jätteberget är en av Kilsbergens största orörda gammelskogar, sa Hans Ljungkvist, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Värmland, till NWT efter invigningen. Jätteberget består av 160 hektar gammelskog med storblockig terräng och är hem för många fuktkrävande mossor och lavar. Reservatet kan komma att bli nationalpark – men vägen dit är lång.

Läs mer om Jätteberget i NWT

Läs även andra bloggares åsikter om Skog, Naturreservat, Länsstyrelsen, Trollhättan, Karlskoga, Gammelskog, Nationalpark, Naturvårdshandläggare

”Väl medveten om länsstyrelsens begränsade resurser för bildande av nya reservat, överväger jag att upplåta denna del av skogen utan någon större ersättning” skriver markägaren i brevet.

- Det är fantastiskt fint att markägaren på detta sätt vill ta ansvar för naturen. Engagemanget är föredömligt och visar på stöd för det tidigare förslag om reservat i området som Naturskyddsföreningens krets i Härryda tagit fram, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Hoten mot det skyddsvärda Skärsjöområdet är akuta. Stora avverkningar planeras på grannfastigheten, vilket riskerar att föröda viktiga naturvärden. Dessa avverkningar hotar även att påverka den mark som länsstyrelsen nu erbjuds att få omvandla till naturreservat. Den tidsfrist som Södra gav på två veckor har nu gått ut och man har inte meddelat om eller när man kommer att starta den kontroversiella avverkningen.

- Nu gäller det att länsstyrelsen hanterar erbjudandet på bästa sätt. Vi vädjar också till Södra Skogsägarna att avstå från ytterligare avverkningar tills ärendet är klart, säger Jonas Rudberg skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Fakta

Skärsjöskogen som ligger söder om Landvetter ingår i Yxsjöområdet som är ett större tätortsnära naturområde av högsta naturvärde – klass 1 (nationellt bevarandeintresse). Inom området finns ca 25 hotade och skyddsvärda arter som t ex bivråk, mindre hackspett, tjäder, sparvuggla, smålom, gransotdyna, stubbtrådmossa och bred paljettdykare.
Markägare har enligt lagen rätt till marknadsmässig ersättning om deras skog tas i anspråk för reservat eller andra former av naturskydd. Det är mycket ovanligt att en markägare helt eller delvis avstår från denna ersättning.

Mer information:
Mikael Karlsson, Ordförande, 070-316 27 22
Jonas Rudberg, Skogshandläggare, 070-214 16 32
Michael Nilsson, ordförande Härrydakretsen, 070-799 70 39
Maria Ling, t.f. presschef, 070-762 37 98
Åse Smedler (markägarens ombud) 0762-299 147

Läs mer i  GP

Läs vad andra bloggar om Skärsjöskogen, Göteborg, Länsstyrelsen, Naturreservat, Naturskyddsföreningen i Härryda, Södra, Hotade arter

Fler gammelskogar går upp i rök när anslagen sänks. Foto: John Green

Norrköpings tidningar rapporterar idag om att naturvården i Östergötland försenas kraftig på grund av regeringens sänkning av naturvårdsanslagen med 200 miljoner. Möjligheterna att förvärva naturområden minskar i hela landet samtidigt som ersättningen till privata ägare minskas. Detta är något som både markägare och skogen får lida av.

I artikeln i NT konstaterar Maria Taberman på länsstyrelsens naturvårdsenhet att:

Detta gör att vårt program för naturvården i Östergötland försenas kraftigt. Skogar huggs hela tiden ner, och vi förlorar ytterligare värdefulla områden som vi inte känner till. Där kan finnas viktiga nyckelbiotoper som hotade arter och sällsynt natur.

Läs andra som skriver om: Östergötland, Länsstyrelsen, Regeringen, Naturvårdsanslag, Markägare, Nyckelbiotoper, Hotade arter

Naturskyddsföreningens Härrydakrets vädjar till skogskoncernen Södra att man skall avvakta pågående samråds- och utredningsarbete. Föreningen har också begärt att länsstyrelsen och riksantikvarieämbete skall agera för skydd av områdets natur- och kulturvärden.

- Det är inte för mycket begärt att Södra lyssnar på kritiken och stoppar avverkningen. Frågan om skydd för området måste utredas ordentligt. Att värdefulla skogar avverkas medan Länsstyrelsen har semester vore givetvis oacceptabelt, men det är precis vad som håller på att hända med Skärsjöskogen, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

- Vi uppmanar också Länsstyrelsen att ta de höga sociala, kulturella och biologiska värdena på allvar och bilda ett naturreservat i samråd med berörda intressen, säger Jonas Rudberg skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

Faktabakgrund

Naturskyddsföreningen har tillsammans med 20 andra miljöorganisationer sedan 2008 agerat för Skärsjöskogens bevarande och för att stoppa de omfattande exploateringsplanerna i form byggnation av en stor hotell- och golfanläggning (Landvetter Park). Denna exploatering skulle allvarligt skada områdets värdefulla biologiska mångfald.

För närvarande är det skogsavverkningar inom området som utgör det största hotet. På grund av semestrar vilar ärendena hos myndigheterna. Avverkningarna hotar starta redan i nästa vecka (21 juli). Föreningens krets i Härryda vädjar i brev till Södra att man skall avvakta med avverkningen. Föreningen hänvisar även till Södras miljö- och samrådspolicy och tidigare löften att inte avverka gammelskog.

Skärsjöskogen söder om Landvetter ingår i Yxsjöområdet som är ett större tätortsnära naturområde av högsta naturvärde – klass 1 av nationellt bevarandeintresse. Inom Yxsjöområdet finns runt 25 hotade och skyddsvärda arter som till exempel nattskärra, mindre hackspett, tjäder, sparvuggla, smålom, gransotdyna, stubbtrådmossa och bred paljettdykare.

För mer information
Mikael Karlsson, Ordförande, 070-316 27 22
Michael Nilsson, Härrydakretsens ordförande, 031-98 93 63, 070-799 70 39
Jonas Rudberg, Skogshandläggare, 070-214 16 32
Fredrik Adolfsson, T.f. presschef, 076-789 47 04

Åtgärd 1: Utgå från den ledande naturvårdsbiologiska kunskapen

Som utgångspunkt för det svenska naturvårdsarbetet har dagens ledande naturvårdsforskare tagit fram en bristanalys (Angelstam, uppdaterad bristanalys, 2007).  Enligt denna måste minst 8-16 % av skogen nedan Skogsstyrelsens fjällnära gräns helt undantas från skogsbruk för att vidare utarmning av den biologiska mångfalden ska kunna undvikas. Idag är mindre än 2 % formellt skyddat i samma område. Möjligheten att välja de 10 % av landskapet som skulle ha gett allra störst naturvårdsnytta minskar snabbt. Mer än 90 % av skogslandskapet är idag omvandlat till ett produktionslandskap som i stort sett är obeboeligt för de känsligare arterna. Forskarnas huvudbudskap i bristanalysen  är att det gäller att ”spara det som är kvar för fungerande populationer, och börja återskapa”.  Naturskyddsföreningen instämmer i denna slutsats. Vi anser också att det lönar sig att öka tempot i naturvårdsarbetet  nu. Det kommer att bli dyrare och ta mer mark i anspråk, ju större del av de fungerande populationerna som vi förlorar på vägen innan vi har kommit till skott. 

Naturskyddsföreningen anser: Skydda minst 10% av skogsarealen från skogsbruk. 

Linda Birkedal från Naturskyddsföreningens riksstyrelse vid en stor granstubbe på hygget efter den av SCA avverkade nyckelbiotopen i Tretjärnshöjden. Foto: Hans Sundström

Åtgärd 2: Använd resultaten från de senaste årens stora statliga inventeringar och den ideella naturvårdens fältbesök

Trots att samhället satsat stort på att kartlägga skyddsvärda skogar i Sverige, saknas fortfarande en fungerande strategi för att inte förlora dem. Än så länge har Sverige bara lyckats skydda ca 1,5% av skogen utanför det fjällnära området. På statlig mark ska inte skyddsvärd skog avverkas. På de privata skogsbolagens marker måste avverkningar av skyddsvärd skog upphöra och identifierade skyddsvärda områden, som exempelvis de 18 oskyddade skogar som redovisas i denna rapport, sparas inom ramen för endera bolagens egna policies eller åtaganden inom FSC, eller som formella områdesskydd. Kunskapen om var det finns skogar med höga biologiska bevarandevärden har ökat dramatiskt på senare år tack vare flera stora statliga inventeringar där ett stort antal skyddsvärda skogsområden besökts och dokumenterats i fält. Med data från Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper, regeringsuppdraget om inventering av skyddsvärd skog på statlig mark och urskogsartade skogar, samt länsstyrelsens ordinarie inventeringar kan man få en bra bild av var de akuta skyddsinsatserna bör sättas in. 

Naturskyddsföreningen anser: Stoppa avverkningar av skyddsvärd skog.

Åtgärd 3: Återställ anslagen till biologisk mångfald och återför bortfallet från åren 2008 & 2009

I december 2006 beslutade den borgerliga riksdagsmajoriteten att behålla den ökning av anslagen till biologisk mångfald som var planerad för kommande år. I ekonomiska vårpropositionen i april 2007 tog regeringen bort ökningen på sammantaget över en halv miljard kr. I budgetpropositionen i september 2007 föreslogs sänkningar på ytterligare nästan en halv miljard kr under resten av mandatperioden. I april 2008 återkallades det första steget i sänkningen, 50 miljoner kr. Hösten 2008 gick regeringen åter på linjen att sänka anslagen kommande år, med 200 miljoner kr mindre 2008 respektive 2009. 

Inför vårens budgetbeslut bör regeringen återigen återställa anslagen. Om regeringen tar biologisk mångfald och internationella åtaganden på allvar måste bortfallet på 200 miljoner kr återföras vart och ett av åren 2008 och 2009. I nästa steg måste anslagen höjas så att det stora gapet mellan ord och handling i regeringens naturvårdspolitik steg för steg bryggs över. 

Naturskyddsföreningen anser: Öka anslagen till biologisk mångfald, inklusive till markförvärv.

Åtgärd 4: Använd underlaget från den nationella strategin för att utvekla nya delmål för miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”

Redan för fem år sedan uppdrog den dåvarande regeringen åt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med formellt skydd av värdefulla naturområden på skogsmark. De båda myndigheterna gick grundligt till väga och gjorde först en sammanställning av kunskapsläget om var de skyddsvärda skogarna finns, Frekvensanalys av skyddsvärd natur (Naturvårdsverket, Rapport 5466, maj 2005) och sedan utifrån denna ett strategidokument, Nationell Strategi för formellt skydd av skog (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2005). Det är härifrån som vi fått de länsvisa arealmålen, som anges som delmål för perioden 1999-2010.  

Dessa arealmål är så lågt satta att de endast rymmer en del av den skyddsvärda areal som är känd idag och måste uppfattas som just vad de anges som: delmål på vägen. 

Skogsstyrelsen presenterade 2008 ett förslag på ett nytt delmål för perioden 2010-2020 som bättre stämmer överens med den areal kända värdekärnor som anges i frekvensanalysen. Detta mål är emellertid också för lågt. Naturvårdsverket räknar idag med att det finns ett mörkertal av skogar med höga naturvärden som ännu inte kartlagts som är minst 300 000 ha. Siffran som redovisades i frekvensanalysen 2005 var 712 000 ha. 

Naturskyddsföreningens anser: Utveckla nya och skärpta delmål för miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Åtgärd 5: Det finns fortfarande vita fält på Sveriges naturvårdskarta: Sätt in extra resurser för att inventera dåligt kartlagda regioner

Det finns fortfarande regioner i Sverige där arbetet med att inventera skogar med höga naturvärden släpar efter av olika anledningar. Det är något som vi i Naturskyddsföreningen kunnat konstatera när vi besökt slumpvis utvalda avverk ningsanmälningar och stött på områden av reservatsklass som inte inventerats av myndigheterna. Det är därför nödvändigt att länsstyrelserna får resurser att komma ikapp i arbetet. Ett exempel på en region med stora brister när det gäller inventeringsläget är Härjedalen och nordvästra Dalarna. 

Naturskyddsföreningen anser: Ge länsstyrelserna extra resurser till att inventera skogar i dåligt kartlagda regioner.

Åtgärd 6: Skogsbolagen sviker sitt ansvar – de frivilliga avsättningarna till naturvård måste redovisas och utvärderas

Ungefär hälften av den svenska skogen ägs av stora skogsägare som certifierat sitt skogsbruk enligt FSC. FSC-certifieringen innebär att markägaren förbundit sig att bland annat undanta 5 % av skogen för naturvårdsändamål och se till att inte avverka skogar med höga naturvärden, som exempelvis nyckelbiotoper. Att detta frivilliga naturvårdsåtagande ska fungera är en mycket viktig del av den svenska naturvårdsmodellen, som bygger på att skogsbruket och staten båda bidrar till att miljömålet Levande skogar uppnås. 

I denna rapport finns flagranta exempel på hur skogsbolagen sviker sitt naturvårdsansvar och på så sätt försvårar naturvårdsarbetet. Det är exempel som visar att både ambitionsnivån och inventeringsunderlaget hos de stora skogsägarna fortfarande till stora delar är undermåliga. 

Fortfarande hittas tidigare okända nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden som skogsbolagen är skyldiga att känna till och bevara när avverkningsplaneringen görs. Ofta kallar skogsbruket sådana händelser för misstag, men i själva verket är de symptom på grundläggande systemfel eller bristande vilja. Om systemfelet i första hand gäller ambitionsnivån eller kvaliteten på inventeringsunderlaget är svårt att bedöma så länge inte alla markägare offentliggör och redovisar sina frivilliga avsättningar. Detta är nödvändigt om externa granskare och myndigheter ska kunna bedöma hur planeringen i landskapet ser ut och utvärdera företagens frivilliga naturvårdsarbete. Om underlaget är för dåligt måste en nyinventering göras. Sveaskog har på detta område agerat föredömligt och gjort sina avsättningar och andra naturvårdsobjekt tillgängliga på webben. 

Naturskyddsföreningen anser: Redovisa och utvärdera de frivilliga avsättningarna nu.

Åtgärd 7: Naturskyddsföreningen bjuder på artfyndsinformation i Artportalen – se till att denna blir tillgänglig för alla markägare på ett enkelt sätt

ArtDatabankens rapportsystem för artfynd Artportalen är ett hjälpmedel som ideella naturvårdare, däribland många medlemmar i Naturskyddsföreningen, har lärt sig att använda  allt flitigare på senare tid. Genom ett relativt enkelt system och riktade insatser för att hjälpa till med inrapporteringen har detta blivit ett verktyg som vi ser en växande potential i. Vi är angelägna om att information som rapporteras till Artportalen tillgängliggörs för samtliga markägare på enklast möjliga sätt. Vi föreslår därför att denna information, med löpande uppdateringar, publiceras på 

Skogsstyrelsens hemsida. Artfyndsinformationen bör tas med som underlag när Skogsstyrelsen tar ställning till avverkningsanmälningar och tillståndsansökningar om avverkning. Kvalitetssäkringen av informationen föreslår vi att  Skogsstyrelsen skall stå för. 

Naturskyddsföreningen anser: Publicera informationen i Artportalen på Skogsstyrelsens hemsida.

Det här intressanta inlägget behöver spridas och diskuteras. Är det här bra åtgärder och hur ska vi få åtgärderna genomförda?

Lunglav som växer på gran på Lillgravberget. Den är förmodligen borta eftersom SCA kalhuggit stora delar av området alldeles nyligen. Foto: John Green

De senaste två åren har anslagen för skydd av skog minskat med 250 miljoner kronor. Flera länsstyrelser har fått sina anslag för skyddsvärd skog halverade, skriver Sveriges Radio ekot på sin hemsida.

Detta är ju ingen nyhet egentligen. Regeringen sänkte anslagen redan 2007. Men det är nu som konsekvenserna börja märkas för både naturvård och markägare.

Enligt Ekot så är årets anslag för hela landet till 75% förbrukat redan nu i april. Inte så konstigt eftersom det finns gott om värdefull skog att skydda i Sverige. Bara inom Naturskyddsföreningen känner vi till mer än 200 hotade skogar som är i akut behov av skydd.

Bristen på pengar drabbar inte bara djur och natur utan också landets markägare som inte kan få ersättning för sin mark med höga naturvärden. När regeringen minskade anslagen var det därför ett dubellt svek av skogens liv och markägarna. Det finns ju faktiskt många markägare som inte vill hugga ner skog med 5-6000 års kontinuitet. De har ofta själv vandrat i den och fått en känsla för alla urgammla livsformer som lever där. Men bara för att man är anständig och värnar naturen ska man inte behöva offra det som kan vara hela ens fasta tillgångar. Dessutom är det ju så att ett reservat är det enda som kan garantera ett skydd på längre sikt. Höga naturvärden ska inte gå att köpa och sälja på en fri marknad.

Flera länsstyrelser i landet har fått sina anslag halverade. Att det nu blivit mer eller mindre stopp i processen går alltså ut över de markägare som man redan har träffat avtal med; många får helt enkelt vänta på sina pengar. Om de då skulle behöva pengarna och vilja hugga istället kan de bli tvingade att vänta genom att man bildar ett interimistiskt reservat – vilket försätter en liten privat markägare i en ännu jobbigare situation. Dessutom så hotar bristen på pengar att förstöra oersättliga naturvärden i den svenska skogen för all framtid. I Verle gammelskog gick det så långt att myndigheterna fick köpa skogen tillsammans med privata aktörer.

Länsstyrelserna har inventerat sina skogsområden och upprättat planer för skyddet. Enligt riksdagens mål ska Sverige ha skyddat 320.000 hektar skog med höga naturvärden tills 2010. I dagsläget så saknas det fortfarande 100.000 hektar. Det är heller inget mål som kommer att uppnås så länge det inte finns några pengar att köpa skogen för. Och det här är ju bara ett delmål. På några årtiondens sikt så verkar minst 3.700.000 hektar av skogsmarken behöva skydd för att det biologiska arvet ska finnas kvar i framtiden. Och detta är alltså det minsta teoretiska talet för vad som behövs: 16% av 23 miljoner hektar. Så länge som skogsbruket ser ut som det gör i Sverige kan en realistisk siffra gott och väl vara 5.800.000 hektar (25%). Vem vet? Och vem vill gissa och spela med hur många arter som ska utrotas i Sverige de närmaste 100 åren? Ingen kan väl vilja ha ansvaret för att upp till 700 arter  har försvunnit från de svenska skogarna i framtiden?

En av DNs bättre artiklar om situationen för gammelskogen. Självklart skulle den behöva följas upp med fler artiklar. Speciellt roligt var Erik Sollander på Skogsstyrelsens pratminus:

Genom att titta på satellitbilder upptäckte de till exempel att 1.200 hektar nyckelbiotop som fotograferats 2001 saknades 2005. Eller som Erik Sollander uttrycker saken:

- Jävlar i havet – de har försvunnit.