Rudolf Fenner från Robin Wood berättar om vad tyska konsumenter tycker om naturskogsavverkning. Foto: TV4 Nyheterna Sundsvall

TV4 Nyheterna Sundsvall rapporterar om de tusentals protestbrev som idag överlämnades av den tyska miljöorganisationen Robin Wood till SCA:s kontor i Sundsvall.

Se inslaget nedan.

”– Pappret vi köper i Tyskland är gjort av svenska träd. Som stora konsumenter av SCA:s produkter har vi rätt att ha åsikter och bör bli lyssnade på och tagna på allvar av SCA, säger Rudolf Fenner.”

Läs mer och lyssna: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=4511566

”– Tyska konsumenter vill inte bli medbrottslingar till förstörelse av gamla skogar i Sverige, säger skogsaktivisten Rudolf Fenner.”

http://www.atl.nu/skog/tysk-kritik-mot-scas-skogsbruk

37% av alla skogsavverkningar i Sverige lever inte upp till lagens krav. Detta är en ny bottennotering för skogsbrukets miljöhänsyn. Siffran kommer från Skogsstyrelsens polytaxinventeringar, som omfattar både privatskogsbruket och de stora skogsbolagen. Utåt visar samma skogsbolag en polerad miljöimage för sina internationella kunder. Och helst vill de naturligtvis slippa se skandalrubriker om läget på de sina kalhyggen.

Lyssna på dagens Kaliber och hör bland annat historien om hur Stora Enso skogs VD lyckades få Skogsstyrelsen att inte gå ut i media med statistiken över läget i Dalarna.

Professor Andreas Schulte, Münster

Igår kväll sändes ett reportage från Sverige i tysk TV. Det handlade om hur Stora Enso kalhugger skyddsvärda svenska skogar, trots miljö- och rättvisemärkningen FSC. I reportaget intervjuas den svenske skogexperten Sebastian Kirppu som visar bilder på ödelagda naturskogar.

– Hela ekosystemet blir förstört! Så kommenterar Andreas Schulte, professor i skogsekologi i Münster, bilderna från de svenska kalavverkningarna.

I inslaget intervjuas också Uwe Sayer, VD på tyska FSC, som är uppenbart besvärad av frågorna om de svenska kalavverknigarna.

Se inslaget: Ekoträ från kalhyggen: Papperstillverkare avverkar hänsynslöst trots miljömärkning

Världens största papperstillverkare kommer från Sverige och heter Stora Enso. Företaget levererar bland annat papper till den tyska marknaden, som används vid tillverkning av tidningar och förpackningar. Dessa produkter är FSC-certifierade, vilket bör innebära att miljömärkningen garanterar konsumenten att Stora Enso inte blandar in träråvara från skyddsvärda skogar.

Detta stämmer inte. Stora Enso avverkar systematiskt och heltäckande i gammelskogar. Svenska miljöaktivister och skogsexperter kritiserar den storskaliga avskogningen och visar på att det finns en intressekonflikt. Certifieraren avlönas nämligen av sin uppdragsgivare och detta gör att certifieraren hamnar i beroendeställning [till Stora Enso som är uppdragsgivare i detta fallet, övers anm] i certifieringsprocessen. Kritikerna kräver att sådana produkter inte ska få miljömärkas. (Fritt översatt från SWR.de)

Till Svenska Dagbladet, Brännpunkt

Upplands skogar har både upplevelsemässigt och ekologiskt kraftigt förändrats på mindre än en mansålder genom skogsbruket. Tidigare fanns en hel räcka med brukningsmetoder. Många små skogsägare nöjde sig med att plockhugga grovt timmer och gallra, andra kalhögg mindre ytor.

I dag ingår nästan all skogsmark i ett storskaligt produktionslandskap där stora ytor kalavverkas då träden bara är 60-80 år. Även om man på senare tid börjat ta naturvårdshänsyn, som att lämna kvar döda träd och spara enstaka så kallade evighetsträd är detta inte tillräckligt för att hindra utarmning av den biologiska mångfalden.

All avverkning sker med processorer som gör stora markskador och kräver ett finmaskigt nät av skogsbilvägar. Detta har lett till att skogen håller på att omvandlats till ett sargat industrilandskap med trädplantager.

Gran- och tallplantorna som sätts på hygget är ofta genetiskt avvikande från den skog som växte där tidigare och i värs ta fall av främmande trädslag som contortatall.

Det blir en så kallad monokultur där granarna står tätt uniformerade likt soldater i gruppkolonn och förkväver skogens mångfald av växter och djur, som ses mest som konkurrenter eller skadegörare.

I framtiden kommer de flesta skogar att sakna stigar, och de fritt strömmande bäckarna är ersatta med grävda diken som dränerar skogens artrikaste miljöer.

I objektivitetens namn ska sägas att den här beskrivningen inte gäller för precis hela Uppsala län – för visst finns det oaser av gammelskog kvar på flera ställen i länet, men även dessa pärlor är starkt hotade.

För att bevara den biologiska mångfalden, och för att kommande generationer ska få uppleva en skog som under lång tid fått utvecklas fritt, har regeringen anslagit me del som Naturvårdsverket fördelar länsvis.

För Uppsala län finns målet att 29 900 ha produktiv skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010.

Tanken är att av den arealen skyddas 9 600 hektar som naturreservat, 3 200 som biotopskydd och 17 100 förväntas bevaras genom frivilliga insatser från skogsägarnas sida. Länsstyrelsen skriver på Miljöportalen att bara ”5 353 hektar skogsmark för naturreservatsbildning säkrats via köp, intrångsersättning eller statsbidrag till och med oktober år 2008. Arealmålet för naturreservat, biotopskydd kommer att bli mycket svårt att nå under perioden.” Detta är en uppfattning som delas av den ideella naturvården i länet.

Förutom att man inte lyckas uppnå arealmålet ifrågasätter vi flera prioriteringar som länsstyrelsen gjort. Man planerar till exempel att köpa in cirka 1?500 hektar skogsmark, varav minst en tredjedel saknar skyddsvärde enligt vår uppfattning, för att utöka Florarnas naturreservat. Om detta sker för att främst uppfylla arealmålet och på bekostad av andra mer skyddsvärda objekt måste en omprioritering ske.

Vi har inom Naturskyddsföreningen Uppsalas skogsgrupp genom inventeringar funnit flera skyddsvärda objekt, men har mötts av beskedet från länsstyrelsen att resurser saknas för nya reservat. Kan det bero på att Länsstyrelsen senaste året bara lyckats äska cirka tio miljoner kronor mot tidigare 30.

På nästa nivå i hierarkin finns Naturvårdsverket. Där är problemet främst att budgeten för markinköp är för liten för att uppnå den gräns på tio procent av skogsarealen som artdatabanken i Uppsala uppskattar måste skyddas för att den biologiska mångfalden långsiktigt inte ska utarmas. Kostnaden är nationalekonomiskt liten jämfört med andra utgifter i landets budget, och skogsnäringens bidrag till näringslivets totala förädlingsvärde lär uppgå till endast 3,5 procent.

Genom frivillig avsättning vill man ändå försöka komma i närheten av det reel la skyddsbehovet. Men detta verkar inte fun gera i praktiken. Till exempel har länsstyrelsen av pengabrist tvingats låta några skogsreservatsobjekt i Tierps kommun förvandlas till frivilliga skyddsområden, vilket lett till att de till största delen avverkats.

Skogsstyrelsen har i en utvärdering funnit att privata markägare främst avsätter skog med lågt virkesvärde i sina frivilliga avsättningar, och det är allvarligt då det är högproduktiv skog med höga naturvärden som det råder akut brist på.

Frivillighet kan naturligtvis ändå vara ett komplement till skogsreservaten och det finns eldsjälar som bör stöttas men så länge överenskommelser saknar juridisk grund blir de lika tandlösa som dagens skogsvårdslag. Den som bryter mot uppsåten riskerar inget straff!

Vi har också sett exempel på att en av länets stora skogsägare i stället för att samarbeta har gallrat sönder skyddsvärd naturskog. Det är svårt att se någon annan avsikt än att skogen på detta vis ska förlora sin skyddsstatus och därmed fritt kunna avverkas.

På den högsta nivån finns Miljövårdsdepartementet och regeringen som ytterst styr hur mycket resurser som ska satsas på att bevara biologisk mångfald. Det finns många goda skäl för att värna den biologiska mångfalden enligt den uppmärksammade miljöekonomiska TEEB-rapporten.

Inte bara tropisk regnskog utan även den svenska skogen kan innehålla okända naturprodukter som kanske skulle kunna utnyttjas som till exempel läkemedel, livsmedel eller kemiska produkter. En gammelskog har också en bred genetisk bas som klarar klimatförändring bättre än den planterade skogen. Undersökningar visar att välbefinnandet ökar om man bor eller vistas i områden med inspirerande natur.

Men i slutänden är skyddet av skogen och annan natur en etisk fråga. Har vi rätt att urskillningslöst utrota vilda djur och växter? Ungefär hälften av landets 3?600 rödlistade (hotade) arter finns i skogen, vilket antyder hur långt utarmningen gått.

Dilemmat är att om anslag trots allt kommer om fem eller tio år så finns det då antagligen ingen skyddsvärd skog kvar. Att kloc k an är fem i tolv är säkert både skogsägare, politiker och tjänstemän inom naturvården väl medvetna om.

Om politikerna verkligen menar något med löftet att rädda den biologiska mångfalden borde man handla kraftfullt. Upp till bevis eller deklarera ärligt att skogsskyddet har låg prioritet!

Jörgen Sjöström
sammankallade i Naturskyddsföreningen i Uppsala läns skogsgrupp
Marianne Kahn
ordförande i Naturskyddsföreningen i Uppsala län

Läs artikeln i Dalarnas Tidningar

Slagugglan i Finnträsk ses idag i Norrbottens-Kurriren Foto: Björn Mildh

Norrbottens-Kuriren skriver idag om Björn Mildhs kamp för Finnträsk:

Finnträsk är ett skogsområde söder om Piteå på gränsen mot Västerbotten som har ett rikt fågelliv i hög klass tack vare variation av olika biotoper samlade på en liten yta.

Björn Mildh, skogskämpe i Naturskyddsföreningen, har under tio år kämpat sig till varje träd som skogsägaren SCA avsatt i området och nu är det dags igen. Slaguggleskogen och Tjäderskogen hotas av avverkning.

Läs hela artikeln i Norrbottens-Kuriren

Dessutom så kunde man läsa en till artikel där det fanns en intervju med Lars Jonsson från SCA. I den tycker han en miljon till naturvård är mycket pengar för 10 hektar:

- Mycket pengar konstaterar Lars Jonsson som är medveten om att SCA tidigare fått hård kritik för sitt miljöarbete och riskerat att mista certifikatet i miljömärkning hos Internationella FSC Forest Stewardship Counsil.

För ett företag som gör över 6 miljarder i vinst på skogen borde ganska mycket vara möjligt tycker en annan. Däremot verkar attityden gentemot miljörörelsen ha förbättrats – i alla fall i media:

Han säger att han inte upplever skogskämpen Björn Mildh som besvärlig:

- Nej, tvärtom har vi fått hjälp av honom och SNF, Svenska Naturskyddsföreningen, att hitta värdefull skog. Vi har konstruktiva möten med dem.

Läs hela artikeln här

Läs även vad andra skriver om SCA, Finnträsk, Piteå, Slaguggla, Tjäder, Important Bird Area

Läs artikeln här.

På söndag är det dags för kyrkoval i hela Sverige. Vi uppmanar er som ställer upp till val till stiftsfullmäktige att bli kandidater för skogens biologiska mångfald.

Enligt en studie som vi i Naturskyddsföreningen har gjort så äger Svenska Kyrkans stift närmare 400 000 hektar skog. Härnösands stift äger 69 000 hektar. Det gör stiftet till en av regionens stora skogsägare. Härnösands stift gjorde 2008 en vinst på 41 miljoner kronor. Detta gör det desto mer angeläget att inkomsterna från skogen är etiskt försvarbara.

Vi hoppas att den bibliska förvaltarskapstanken kommer i första rummet när det gäller kyrkans mark. Utifrån dagens ekologiska kunskap skulle det kunna innebära en rad olika åtaganden, bland annat att man aktivt bidrar till att öka den biologiska mångfalden genom naturvårdande skötselåtgärder, att de skyddsvärda skogarna görs kända och avsätts för naturvård och att kemiska bekämpningsmedel, skogsgödsling, dikning och exotiska trädslag utesluts.

Vi tror att kyrkan har det evighetsperspektiv som krävs för att planera för ett hållbart förvaltande. Om Svenska Kyrkan planerar att finnas kvar i tusen år till, så finns det inget att vinna på att jaga efter kortsiktiga vinster. Kyrkan kan bli först med att, i stor skala, ställa om till ett uthålligt mångbrukande av skogen utan kalhyggesberoende. Detta innebär en vidgad syn på skogsbruk där sätten att tjäna pengar är fler än avverkning. Det kan bland annat handla om en utvecklad besöksnäring med ett rikt skogslandskap som basresurs.

Ett hållbart skogsbruk är möjligt, men det är bråttom – större delen av vår skog är redan förvandlad till trädplantage där stora delar av dess ursprungliga naturvärden och skönhet gått förlorade.

Svenska Kyrkan är en unik aktör genom sin närvaro överallt i landet. Genom att visa vägen till ett långsiktigt hållbart förvaltande kan kyrkan bidra till att fler ställer om från dagens kortsiktighet till ett skogsbruk som är hållbart i ett evighetsperspektiv.

I kyrkovalet behöver vi kandidater som står upp för skogen. Folkvalda som talar för en kyrklig vision om hållbart brukande och sköna landskap där både kyrka, människor och natur kan verka i minst 1000 år till. Kyrkopolitiker för skogen: var är ni?

Bernt Persson
ordförande, Naturskyddsföreningen Västernorrlands län

Annkristin Holmberg
ordförande, Naturskyddsföreningen i Jämtland och Härjedalen

Mirjam Lööf Green
samordnare, Naturskyddsföreningens skogsnätverk

Intressant? Läs vad andra skriver om Svenska Kyrkan, Härnösands stift, Biologisk mångfald, Skogsbruk, Skogen mångfald, Mångbruk

Läs mer i GP

Läs artikeln i Nerikes Allehanda

Här ligger orten Loka

Läs andras åsikter om Naturskyddsföreningen i Örebro, Loka, Skyddsvärd skog, Rödlistade arter, Gammelskog, FSC, Bergvik, Stora Enso

I förgrunden: ett fjällnära trädplantage. I Bakgrunden: Fjällnära skog. Foto: Sebastian Kirppu

En insändare skriven av Björn Mildh som kom med i Piteå-Tidningen den 22:a augusti.

Om någon slår och markbereder en artrik äng och därefter besår den med en monokultur av t.ex. timotej eller klöver och sedan fortsätter att kalla marken för en äng uppfattas han knappast som seriös. Det är ju ingen äng längre, utan en timotej- eller klövervall, en odling. Om mannen dessutom kallade sig för ängsmästare skulle folk le åt honom och inte ta honom på allvar.
Men den som kalhugger en artrik naturskog, en gammelskog, markbereder den och sedan sår eller planterar en monokultur fortsätter att kalla marken för en skog fastän det nu är en odling, en trädplantage. Själv titulerar han sig skogsmästare (innan hette det jägmästare).
Det rätta ordet vore plantagemästare.

Läs även andras åsikter om Trädplantage, Markberedning, Skog, Monokultur, Naturskog, Gammelskog, Jägmästare, Piteå

Folk ur Skogsnätverket på en kurs i Roslagen. Foto: John Lööf Green

Sen Skogsnätverket.se lanserades i början av maj har sidan haft mer än 4200 unika besök. Det innebär att sidan växer bra och att det faktiskt finns gott om läsare som är intresserade av skog, skogsfrågan & Naturskyddsföreningens arbete med skogen.

Men det känns som att vi kan blir fler! Här följer några tips på vad Du kan göra för att hjälpa folk att hitta Skogsnätverket.se:

Bjud in andra till vår facebookgrupp.

Länka till Skogsnätverket.se eller inlägg på sidan från din blogg, facebooksida eller dylikt.
Har du problem med ä:et i adressen? Skriv Skogsnatverket.se eller xn--skogsntverket-gfb.se.

Skriv om skogsnätverket, hemsidan och/eller artiklar och länka tillbaka till oss.

Skriv inlägg som kan publiceras på Skogsnätverket.se.
Vår ambition är att ha ett bra flöde med innehållsrika inlägg som informerar om vår sak och lockar läsare.

Läs även andra bloggares åsikter om Skogsnätverket.se, Naturskyddsföreningens skogsnätverk, Naturskyddsföreningen, Skogen, Skogsfrågan,

När tidningen besöker de 28 deltagarna så inventerar de en Holmenägd skog som ligger på östra sidan om Östra Zakrisvattnet, norr om Fågelberget och väg 342 mot Gäddede.

Det var roligt att de intervjuade både mer och mindre erfarna deltagare. Artikeln avslutas med ett bra argumenterande uttalande av Hans Sundström

Det allra bästa vore förstås om skogsbolaget gjorde en frivillig avsättning av gammelskogen och att området fick bli naturreservat. Av erfarenhet ser vi att det inte räcker att bolagen säger att de ska lämna hänsyn. Områden som var hänsynsskyddade på 1980- och 90-talen hämtas hem nu, och risken är att samma sak händer här om några å

Läs även andra som skriver om Forskningsresan, Gäddede, Holmen, Frostviken, Vattudalens Naturskyddsförening, Frivilliga avsättningar, Naturreservat

En grupp som letar tickor på en kurs annordnad av Skogsnätverket. Foto: John Green

Nu vill vi nå ut till ännu fler. Här följer några tips på vad du kan göra för att hjälpa intresserade att hitta Skogsnätverket.se:

Bjud in dina vänner till våran facebookgrupp.

Länka till inlägg på Skogsnätverket.se från din blogg, facebooksida eller dylikt.
Har du problem med ä:et i adressen? Skriv Skogsnatverket.se eller xn--skogsntverket-gfb.se.

Skriv om skogsnätverket, hemsidan och/eller artiklar och länka tillbaka till oss.

Skriv inlägg som kan publiceras på Skogsnätverket.se.
Våran ambition är att ha ett bra flöde med innehållsrika inlägg som informerar om vår sak och lockar läsare.

Läs mer på Dalarnas Tidningar