Kursen anordnas av Skogsnätverket i samarbete med Ylva Birkne från Skogsstyrelsen. Vi kommer förhoppningsvis att hålla till i Rikskansliets lokaler på Åsögatan 115 i Stockholm.

Skogens sociala värden har länge varit eftersatta och det har varit svårt att hitta strukturerade sätt att arbeta med dessa. Detta är dock något som successivt håller på att förändras, vilket är mycket positivt. I och med denna kurs kan vi inom Skogsnätverket vara en del av och bidra till denna positiva utveckling.

Målet med kursen är att:

* Uppmärksamma kursdeltagarna på skogens sociala värden.

* Lära kursdeltagarna att känna igen några viktiga kännetecken hos en skog med höga sociala värden.

* Bidra till utvecklingen av en lättillgänglig inventeringsmetodik för skogens sociala värden, vilken Skogsnätverkets medlemmar sedan kan ha mycket användning av.

Kursen startar en fredagseftermiddag och håller på fram till söndagseftermiddagen. Kursen hålls i Stockholm, men riktar sig till skogsintresserade över hela landet. Valet av ort är baserat på lämpliga kända besöksområden samt lämplig knutpunkt för långväga resande. Vi har förhoppningsvis möjlighet att nyttja Naturskyddsföreningens lokaler i Stockholm kostnadsfritt, vilket gör att vi kan hålla nere kursens omkostnader och deltagaravgifterna. En heldags exkursion är planerad att genomföras under lördagen.

Deltagaravgift*: 350 kr

För frågor eller intresseanmälan kontakta vikarierande samordnare för Skogsnätverket, Jenny Olsson, jenny.olsson@naturskyddsforeningen.se

* Deltagaravgiften inkluderar mat och kursmaterial och är densamma oavsett val av logi.

Åldersbestämning av träd-_Patrik Nygren

En flerhundraårig tall på mager hällmark

Foto: Patrik Nygren

Skogskurs arrangeras i Skellefteå, arrangören skriver som följer:

–
Med Vänlig Hälsning

Patrik Nygren
Västra Hökmark 232
93010 Lövånger
0913-20024

Foto: Patrik Nygren

NPK+-och-bl%C3%A5-m%C3%A5lklassning-Levande-skogsvatten-WWF1.pdf

http://skogsbloggen.wordpress.com/2011/12/08/om-repetition-over-tid/?mid=54

 Hoppas att du vill skriva på vårt upprop till Regeringen för mer pengar till skogsskydd.

Avsätt mer pengar till skydd av skog nu!

Gå in på:

http://www.namninsamling.com/Skydda_gammelskogen

Sverige är redan idag ett av världens sämsta länder när det gäller skydd av skog. Det får inte bli sämre. Därför kräver vi mer pengar till skydd av skog och en ny skogspolitik.

Mindre än 2 % av skogen nedan fjällskogsgränsen är skyddad, (enligt statistiska centralbyrån). Minst 20 % behöver skyddas för att de över 2 000 hotade arterna i skogen ska ha en chans att överleva.

Skriv på vårt upprop!

Vänliga hälsningar/

Naturskyddsföreningen i Dalarna

PS Sprid gärna detta upprop. DS

Programme

13.00 Welcome
13.10 Commercial tree plantations in Niassa, Mozambique – a way forward or export of a poor Swedish model? Diamantino Nhampossa, Swedish Cooperative Centre
13.30 Intensive forest production in Sweden – a threat or a possibility?
Tomas Lundmark, Swedish University of Agriculture Sciences
13.50 A global perspective on the expansion of large scale tree monoculture plantations,
Dr. Markus Kröger, Department of Political and Economic Studies, University of Helsinki
14.10 In what way have large scale clear cutting methods affected the forest landscape and the biodiversity in Sweden? Artur Larsson, Swedish Species Information Centre
14.30 The boreal forest and its role from a climate perspective. Roger Olsson, consultant
Coffee break
Panel debate
End

Bakgrunden till International Day Against Tree Monoculture
Seminariet infaller under en internationell temadag då miljöorganisationer över hela världen samtidigt uppmärksammar problemen med trädplantager.

Landskapsomdanande monokulturer i Syd utgör ett stort problem för den biologiska mångfalden. Naturskogar avverkas och ersätts på sikt av monokulturer, jordbruksmark planteras med snabbväxande trädslag och unika gräsmarksbiotoper förvandlas till gröna öknar. Förlusten av biologisk mångfald är omfattande. Utarmningen av biologisk mångfald drabbar också lokal- och urbefolkningsgrupper när ekosystemtjänster går förlorade och människor som redan är marginaliserade riskerar att bli ännu mer marginaliserade.

Fattigdom är också en av orsakerna till ökad utarmning av biologisk mångfald. Skydd av biologisk mångfald är således viktigt för fattigdomsbekämpning samtidigt som minskad fattigdom kan minska utarmningen av den biologiska mångfalden på lång sikt.

Problematiken med utarmning av naturskogsområden och successiv förvandling till plantageliknande marker förekommer även i Sverige. Att plantageliknande skogar finns i Sverige är dock ett faktum som sällan lyfts till allmänheten eller i debatten. Det storskaliga kalhyggesbruket med kalavverkning och återplantering har resulterat i att en del av landets skogsbeklädda yta idag utgörs av trädplanteringar där artrikedomen har gått förlorad då naturskogens variationsrikedom har ersatts med träd av samma art och ålder. Utarmningen av den biologiska mångfalden återspeglas även av att antalet hotade och nära hotade arter, som är beroende av skog, ökar.

Bevarad biologisk mångfald är också en viktig klimatåtgärd. Naturskogar världen över fyller en viktig roll för klimatet. Ca 20 procent av koldioxidutsläppen i världen kommer från avskogning, varav en betydande del från avskogningarna i Syd. I Sverige finns dessutom i de boreala naturskogarna stora lager av kol i marken. Vid kalavverkning och markberedning frigörs detta till koldioxid, och under en lång tid förmår inte den uppväxande ungskogen att ta upp mer koldioxid än vad marken ger ifrån sig.

Regeringen beslutade den 15 september att stödja ansökan från Länsstyrelsen i Jönköpings län som tillsammans med Jönköpings kommun, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund, Södra Skogsägarna, Gränna Skogsgrupp samt Världsnaturfonden WWF som har utarbetat en ansökan om att Östra Vätterbranterna ska få status som biosfärområde.

– Det är en stor milstolpe för det arbete som har pågått i mer än 10 år. Våra chanser är goda att Unesco utser Östra Vätterbranterna till ett modellområde för hållbar utveckling, säger koordinator Simon Jonegård.

- Det är ett omfattande och väl genomfört samarbete som ligger bakom ansökan, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringens beslut innebär att regeringen tillstyrker ansökan och ger Svenska Unescorådet i uppdrag att ge in ansökan till Unesco i Paris om att Östra Vätterbranterna ska få status som biosfärområde enligt de riktlinjer som är fastställda av Unescos program Man and Biosphere (MAB). Under förutsättning att Unesco godtar ansökan, innebär det att Sverige har hela 5 biosfärområden.

- Biosfärområden är modellområden där man utforskar lokala och praktiska lösningar på regionala och globala utmaningar, till exempel företagande på landsbygden, ekoturism och hållbart nyttjande av värdefulla naturområden, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- I området finns en spännande förening mellan det sydliga lövskogsområdet och den norra barrskogsregionen. Området har därför en unik sammansättning av arter och naturtyper från både norr och söder, säger Andreas Carlgren.

Östra Vätterbranterna kommer alltså att kunna bli Sveriges femte biosfärområde. Nu kvarstår det avgörande utlåtandet från Unesco som väntas komma till sommaren nästa år.

-Den samverkan som har utvecklats i området är unik och har varit en förutsättning för att nå så här långt. Men framförallt kommer en utnämning till biosfärområde kunna ge nya möjligheter framöver. Detta är en utmaning för framtiden. Lokala och globala utmaningar i samhället kan fångas upp i ett biosfärområde. Östra Vätterbranterna är ett område att vara stolt över och kan nu också bli ett viktigt område på världskartan, avslutar Simon Jonegård.

Allmänt om biosfärområden
Biosfärområden är modellområden där man utforskar lokala och praktiska lösningar på regionala och globala utmaningar, till exempel företagande på landsbygden, ekoturism och hållbart nyttjande av värdefulla naturområden. Inom området ska det finnas ett biosfärkontor som ska fungera som mötesplats, inspiratör, katalysator och vid behov koordinator för olika aktörer och aktiviteter kopplade till långsiktigt hållbar utveckling.

Områdena ska vara så stora till ytan att de kan uppfylla tre grundläggande och ömsesidigt förstärkande funktioner:

-bidra till att bevara den biologiska mångfalden (gener, arter, ekosystem, landskap)
-främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar
-stödja genom att underlätta bland annat forskning, utbildning och praktik.

De tre dimensionerna inom hållbar utveckling – det ekonomiska, sociala och ekologiska – genomsyrar alla de projekt som bedrivs inom området.

Områdena ska dessutom vara indelade i tre geografiska zoner; kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.

Sverige har i dag 4 biosfärområden
Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven och Blekinge Arkipelag.

Läs mer på Östra Vätterbranternas webbplats
Läs mer på Unescos webbplats

Handledningen är skriven för dig/er som vill uppmärksamma behovet av tätortsnära skog för barn genom att göra en guidning för exempelvis beslutsfattare på lokal nivå. Den första delen tar upp praktiska frågor kring guidningen. Den andra fokuserar på guidningens innehåll med idéer till övningar och argument för att bevara tätortsnära skog för barn.

Bevara barnens skogar

Studien visar att bland de granskade länderna ligger de nordiska länderna ligger i botten.  Bara Finland är sämre än Sverige på naturhänsyn. Enligt Lena Gustafsson tar Finland endast 1 % naturhänsyn vid avverkningar i form av kvarlämnade träd på hygget medan Sverige ligger på mellan 3-5 %. Detta står i stark kontrast till exempelvis Tasmanien i Australien med 30 % samt delar av Nordamerika där privatskogsbruket lämnar 15 % hänsyn vid avverkningar.

 - Dessa siffror visar en verklighet som vi länge har försökt lyfta fram. Sverige har alls inte ett natur- och miljöanpassat skogsbruk och många andra länder är betydligt bättre. Vi har länge kritiserat bristande hänsyn och utarmningen av den svenska naturen. Den dåliga efterlevnaden av skogsvårdslagen, där 37 % av avverkningarna inte ens når upp till lagens lågt ställda krav på miljöhänsyn, är beklämmande. Vi kan inte annat än konstatera att den svenska skogspolitiken inte fungerar för att uppnå samhällets miljömål för skogen, säger Karin Åström, vice ordförande Naturskyddsföreningen.

Bland de parametrar som Lena Gustafsson lyfte fram under sin presentation var bland annat den viktiga hänsynen till vattendrag. Undersökningen visar att skogsbruket i flera länder lämnar betydligt mer generösa och breda kantzoner till rörligt vatten än vad det svenska skogsbruket gör. 

 - Gustafssons presentation borde leda till ett omedelbart agerande av regeringen för att lyfta Sverige ur denna pinsamma ”näst sämst”-position. Sedan en tid pågår en dialog om bland annat dessa frågor som initierats av regeringen. Att diskutera problematiken är givetvis bra men under tiden avverkas biologiskt värdefulla skogar i snabb takt, säger Jonas Rudberg, naturvårdsexpert på Naturskyddsföreningen.

 - Den svenska modellen med frihet under ansvar fungerar inte. År efter år dokumenterar vi stora brister vid skogsavverkningar och påtalar detta för såväl markägare som Skogsstyrelsen och politiker utan att något handfast förslag till förbättring har presenterats. Läget är nu mycket allvarligt och Skogsstyrelsen måste sätta ner foten och komma till en lösning. De återstående skogarna med höga naturvärden måste nu sparas, samtidigt som hänsynen förbättras och lyfter oss ur bottenskiktet, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen.

– Regeringens beslut om fortsatt förordnande som landshövding för Per-Ola Eriksson är beklagligt, säger Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrbottens län.

Enligt Naturskyddsföreningen i Norrbotten har Eriksson:

– Det är eländigt att länsstyrelsens sakkunniga på miljösidan ska ha en sådan högsta chef. Norrbotten har en rik natur som behöver kvalificerat värn. Vi som är engagerade för natur och miljö har inget förtroende för Per-Ola Eriksson, avslutar Lars Andersson.

-Våra konsumtionsvanor har stor betydelse. Det vore klimatsmart att minska användningen av papper, och istället använda mer av skogsråvaran som sågade trävaror och bränsle. Bränsle från skogen ersätter fossila bränslen. Trä kan ersätta andra material, främst stål och betong som är energikrävande att framställa och som därmed ger betydande utsläpp av koldioxid. säger Svante Axelsson.

Skogen har en nyckelroll i klimatomställningen men skogsnäringen har ensidigt talat om behovet av intensitetsökning för att klara klimatet. Om vi använder mer av vår förnybara resurs skog så minskar växthusgaserna i atmosfären, skriver Skogsindustrierna på sin hemsida. Ju mer vi avverkar, desto bättre för klimatet, med andra ord. Så enkelt är det inte. En del av de åtgärder och metoder som nu övervägs och försvaras med klimatargument t ex stubbrytning skulle sannolikt öka utsläppen av växthusgaser i det korta perspektivet. Samtidigt finns det oprövade möjligheter att få ut mer klimatnytta ur skogen utan att avverka mer, och därmed utan att öka pressen på skogen och dess många hotade växt- och djurarter ytterligare. Det framgår av en rapport, baserad på en genomgång av aktuell forskning, som Naturskyddsföreningen publicerade i helgen.

-Det intressanta är att om man klimatoptimerar skogsbruket tycks det också uppstå positiva synergieffekter på den biologiska mångfalden och vi har inte råd att lösa ett problem i taget utan alla åtgärder bör dra de olika miljöproblemen i rätt riktning, säger Svante Axelsson.

Dessa ersättningseffekter är avgörande för skogsbrukets positiva klimateffekt. Den del av virkesuttaget som går till massafabrikerna – och det är för närvarande omkring hälften – är däremot en minuspost i skogssektorns växthusgasbudget. Det gäller även för papper som tillverkas i den svenska, jämförelsevis mycket energieffektiva skogsindustrin. Och det gäller även om papperet energiåtervinns – det vill säga bränns – efter användningen.

Läs debattartikeln här: di.se

Läs rapporten här: naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/skogen-och-klimatet/battre-skogsbruk-for-klimatet/

Läs även andras åsikter om Klimat, Papperskonsumtion, Skogsbruk, Stubbrytning
Intressant?

Enligt förnybarhetsdirektivet ska EU:s energiförsörjning år 2020 bestå av minst 20% förnybara energikällor. En viktig pusselbit är biomassa från skogen. Men om energikällan är kalhuggna naturskogar så kan den väl knappast betraktas som hållbar? Detta är kärnan i den diskussion som pågår just nu i Bryssel. Till hösten väntas ett avgörande beslut som kan betyda mycket för våra svenska skogar och för världens skogar i stort.

Sverige har skrivit ett brev
I förra veckan skickade Sverige ett brev till de andra EU-länderna där man samlat sina argument mot internationella hållbarhetskriterier. Bland annat påstår man att lagstiftningen, med stöd av certifieringssystemen FSC och PEFC, redan kontrollerar att vi har ett hållbart skogsbruk. Att mer än vart tredje hygge som besökts av Skogsstyrelsen bryter mot de svaga miljöbestämmelser som finns i Skogsvårdslagen skriver man naturligtvis inget om. Inte heller att certifieringssystemen saknar regler som försäkrar oss om att potentiella framtida naturreservat inte avverkas.

Mest utrymme i brevet får utläggningar om hur svårt det blir att skapa kriterier för skog och skogsbruk som skiljer sig så mycket mellan olika länder världen över och hur krångligt det blir för mindre markägare i största allmänhet. Detta trots att intresseorganisationen för just biomasseindustrin AEBIOM nyligen meddelat att man ställer sig positiv till gemensamma hållbarhetskriterier på EU-nivå eftersom dess medlemmar upplever problem med nationella regler som försvårar handeln (läs mer om AEBIOMs position här).

Läs hela brevet här

Aspfjädermossan är rödlistad, den lever ofta på askträd. Foto: Tord Snäll, SLU

Små, skyddade fragment av naturskog, som återstår efter skogsavverkningar, riskerar att inte kunna räcka till för vissa rödlistade arter. Det visar en ny gemensam studie av tre institutioner vid SLU, och som publicerats i tidskriften Journal of Applied Ecology (vol. 48 nr 3).

Forskarna förutspår att en stor andel av värdträden för rödlistade arter riskerar att blåsa omkull under en 30-årsperiod efter avverkning av angränsande skog . Det kommer att leda till att bland annat den rödlistade arten aspfjädermossa, som huvudsakligen lever på askträd, minskar än mer i vår natur.

Asken, som är det viktigaste värdträdet för denna mossa, är i sin tur rödlistad till följd av den omfattande spridningen av askskottsjukan. Det är en svampsjukdom som just nu orsakar askdöd i större delen av Europa.

Forskarna vid SLU beräknar att den sammanlagda effekten av modernt skogsbruk med kalhyggen och framförallt små avsatta bestånd för hotade arter, nyckelbiotoper, och spridningen av askskottsjukan leder till ytterligare en minskning av aspfjädermossa.

I den nu publicerade studien redovisar SLU-forskarna också aktuella data på askskottsjukans framfart i det svenska skogslandskapet. Studien är ett samarbete mellan de tre institutionerna för ekologi, skoglig mykologi och patologi samt skoglig resurshushållning. De två förstnämnda finns vid SLU Uppsala och den sistnämnda vid SLU Umeå.

De forskare som lett arbetet med studien är docent Tord Snäll, doktor Jean-Michel Roberge, Stina B.K. Bengtsson och Sören Wulff.

Fotnot: Aspfjädermossa är en så kallad epifyt, som lever på en värdväxt. Epifyter (av grekiska epi, ‘på’, och phyton, ‘växt’) är växter som lever utanpå andra växter utan att ta näring eller vatten från dem. (Källa: Wikipedia)

Läs artikeln: http://www.atl.nu/skog/800-aring-dog-efter-avverkning

Rudolf Fenner från Robin Wood blir intervjuad av svensk media om deras syn på FSC. Foto: Malin Sahlin

I detta nummer av Skogskraft går det att läsa om att den tyska miljöorganisationen Robin Wood har varit i Sverige för att protestera mot hur FSC fungerar i praktiken, om den senaste skogsrapporten och vad som händer i skogsnätverket framöver. En annons är tillägnad alla er lärare som vill lära er mer om utomhuspedagogik. Självklart så finns det ett kalendarium också.

Ladda ned Skogskraft här: Skogskraft maj/juni 2011

Maria Norrfalk, ny hedersdoktor vid SLU. Foto: SLU

Fakulteten för skogsvetenskap vid SLU har utsett två nya hedersdoktorer, Maria Norrfalk landshövding i Dalarnas län, samt Karl-Gustaf Löfgren, senior professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Maria Norrfalk är utbildad jägmästare och har under sin karriär bland annat arbetat som generaldirektör både för Skogsstyrelsen och för Sida. Norrfalk har haft ett stort antal externa styrelseuppdrag och andra förtroendeuppdrag. Under 1993-2001 satt hon i SLUs styrelse och bland de nuvarande uppdragen är hon styrelseledamot i Swedfund International AB och Världsnaturfondens förtroenderåd. Sedan 1993 är Maria Norrfalk ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ur motiveringen: ”Norrfalk har under sin karriär bidragit till att föra ut resultat från forskningen i praktisk verksamhet. Som styrelseordförande för Future Forests bidrar Norrfalk aktivt till att utveckla en hållbar förvaltning av naturresursen skog samt att utveckla samspelet mellan den traditionella skogsforskningen och samhällsvetenskap och humaniora. Maria Norrfalk är därför en person som väl fyller kraven för att utnämnas till hedersdoktor vid SLUs fakultet för skogsvetenskap.”

Karl-Gustaf Löfgren, senior professor i nationalekonomi, doktorerade 1977 vid Umeå universitet där han fortfarande verkar. I slutet av 1970-talet utnämndes han till professor i skogsekonomi vid SLU och bidrog till att institutionen för skogsekonomi blev en av de ledande forskningsmiljöerna i världen i ämnet. Karl-Gustaf är invald i såväl Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin som Kungliga Vetenskapsakademin.

Ur motiveringen: ” Löfgren har en närmast unik bredd i sin forskning. Han har publicerat vetenskapliga artiklar och böcker inom så vitt vitt skilda fält av ekonomiämnet som skogsekonomi, miljöekonomi, arbetsmarknadsteori, välfärdsekonomi, makroekonomi och offentlig ekonomi.

Löfgrens engagemang i forskarutbildningen bör framhållas. Han har handlett ett betydande antal doktorander inom olika delar av det skogsekonomiska fältet.

Även efter sin flytt från SLU har Karl-Gustaf varit aktiv och visat stort engagemang för skogsvetenskapliga frågor, vilket också framgår av hans omfattande forskning även efter 1988. Bl.a. kan nämnas att han var inbjuden “key note speaker” på IUFRO’s World Congress 2010.”

Hedersdoktorerna kommer att promoveras vid SLUs promotionshögtid den 8 oktober i Uppsala.

Det är roligt att denna artikel kommer nu efter att folk från skogsnätverket chockades av en resa till Karelen 2008. Nu har våra ryska vänner besökt Sverige och också fått en chock.

”- I Ryssland har vi alltid trott att Sverige och Finland haft ett starkt skydd av skogen, att ni med era välmående ekonomier hittat nyckeln till ett hållbart skogsbruk. Nu förstår vi att så inte är fallet, säger Julia Zenkowich från Transparent World i Moskva. ”

Läs hela artikeln här: miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.388633/ryssar-chockade-over-svenskt-miljoarbete

De ekologiska åtgärderna, som är mest direkta och ger starkaste positiva avtryck i mångfalden, är ofta kontroversiella. Sociala åtgärder är dock lättare att acceptera visar ny forskning.

Läs hela artikeln i ”Miljöforskning” – Formas tidning för ett hållbart samhälle: miljoforskning.formas.se.

Aktivister utklädda till Disneyfigurer protesterade vid Disneys huvudkontor. Igår arresterades fyra av aktivisterna. Foto: RAN

Disney är världens största barnboksförlag. Sedan organisationen Rainforest Action Network (RAN) för drygt ett år sedan hittade rester av regnskog i deras barnböcker så har ingenting hänt. Nu protesterar RAN vid Disneys huvudkontor i Kalifornien mot företagets bidrag till regnskogsskövlingen.

Disney är ett företag som inte bara skapat många kända seriefigurer; de är också världens största barnboksförlag och trycker varje år mer än 50 miljoner böcker och 30 miljoner tidningar. Trots detta så har Disney enligt organisationen Rainforest Action Network (RAN) varit en eftersläntrare när det kommer till skogsskydd. RAN har i en labbstudie kommit fram till att företagets nya papperspolicy inte har lyckats förhindra att papper från avverkningar i kontroversiell regnskogsområden.

Studien genomfördes i mars 2010 av ett oberoende företag, Integrated Paper Services (IPS), som utförde tester på fibrer från de 10 största barnboksförlagen i USA. Åtta förlag lovade att upphöra med kontroversiella fibrer i sina produkter. Disney var inte ett av dem.

– Disneys inköp av papper är med och driver några av regnskogens mest kända arter mot utrotning, detta är Disneys mörka sida. I själva verket så hotas djuren i den klassiska filmen ”Djungelboken” av papperstillverkningen som Disneys barnböcker trycks på. säger Lafcadio Cortesi, ansvarig för RAN:s kampanjarbete med skogsfrågor.

Indonesiens regnskogar, som hyser unika arter som orangutangen och sumatratigern, är allvarligt hotade av pappersföretag som är beroende av avverkningar i tropisk skogs- och torvmark. Koldioxidutsläppen från kalhuggningen har gjort Indonesien till landet med världes tredje största utsläpp av växthusgaser efter USA och Kina.

Läs mer på: www.ran.org/disney