Foto: Hans Sundström

Naturskyddsföreningen fann 455 fynd av rödlistade arter i en skog på Lill-Gravberget i Ånge kommun vid inventeringar 2007 och 2008. Trots att SCA fick noggrann information om fynden med GPS-koordinater har skogen nu avverkats.
– Detta är återigen ett klart brott mot den FSC-standard som SCA skrivit under och vi inleder nu ytterligare en anmälningsprocess mot SCA, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

I förra veckan fullföljde Natur­skyddsföreningen en anmälan av skogsbolaget SCA för brott mot FSC-standarden för certifiering av skogsbruk som SCA skrivit under. Anmälan gjordes sedan föreningen upptäckt tre avverkade skogar i Jämtland och Västernorrland där SCA brutit mot ett stort antal punkter i FSC-standardens krav på miljöhänsyn vid avverkning.

Nu har alltså ytterligare brott mot FSC upptäckts. Vid inventeringarna av skogen på Lill-Gravberget i Ånge kommun påträffades inte mindre än 455 fynd av 24 rödlistade arter. Skogen presenterades som ett av de mest skyddsvärda områdena i Naturskyddsföreningens rapport ”Haveri för naturvården i skogen”. Den avverkningsanmälda delen på 47,7 hektar var planerad helt utan hänsyn till skogens naturvärden. Efter påtryckningar från föreningen lade SCA in hälften av området i sin landskapsplan. Den andra hälften avverkades, i ett område som borde ha stått orört i sin helhet.

– Återigen har Naturskyddsföreningens ideellt aktiva medlemmar funnit att SCA inte kunnat leva upp till FSC-certifieringens krav. Det är nu dags att helt dra in FSC-certifikatet från SCA. Om SCA:s agerande får fortgå läggs krokben för hela certifieringssystemet, vilket förstör för andra skogsbolag som följer standarden, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Vid ett besök i den avverkade skogen i början av denna månad upptäcktes att bolaget inte klarat av att ta den hänsynen till död ved, både liggande och stående, som certifieringen i FSC kräver, menar Naturskyddsföreningen. Hundratals exempel på skadad och överkörd död ved koordinatsattes och dokumenterades. Dessutom har SCA avverkat delar av skogen där stora fynd av rödlistade arter gjorts, vilket delgivits bolaget.

– Skogen vid Lill-Gravberget hade så högt skyddsvärde att det inte räcker med att spara delar. Fragmentering är ett av de största naturvårdsproblemen i våra skogar. Genom att avverka skogar av så hög klass som skogen runt Lill-Gravberget har bolaget återigen visat bristande respekt för basal naturvård, säger Malin Sahlin skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

SCA har delgivits resultatet av fältbesöket på Lill-Gravberget.

Läs brevet som gått ut till SCA:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/press/sca-brev-lill-grav.pdf

För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22 mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se

Malin Sahlin, skogshandläggare 070- 311 84 51 malin.sahlin@naturskyddsforeningen.se

Anders Grönvall, presschef 070-655 46 19 anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se

De skogar som nu har fallit för bolagets klinga är skogar som aldrig borde ha avverkats. Skogar som, ur ett landskapsperspektiv, försvinner snabbare än vi ens vågar tänka på. De hänsynsytor som SCA lämnat håller samma klass som de nu avverkade delarna gjorde. Skillnaden är bara att i hänsynsytorna står naturvärdena kvar.

Vi kan inte tolka detta handlande på annat sätt än att SCA på fullaste allvar tror att de med stöd av certifieringen kan avverka skogar med höga naturvärden, såga ner biologiskt viktiga naturvärdesträd och köra sönder död ved. Varför skulle bolaget annars gå ut och säga att de inte gjort något fel? SCA måste verkligen tro att den rådande certifieringen FSC tillåter att naturvärdesträd kapas bara andra naturvärdesträd sparas. Men det är fel. Certifieringen gäller hela skogen, inte bara hänsynsytorna. Ett naturvärdesträd är ett naturvärdesträd, oavsett hur många naturvärdesträd som finns i beståndet.

Detta gäller, enligt både FSC och SCA:s egen policy, väldigt specifikt naturvärdesträd med öppna så kallade brandljud, det vill säga skador på stammen från brand, som har särskilda värden för mångfalden i skogen. Brandljud ska alltid värnas vid avverkningar. Vi räknade till ett hundratal avverkade träd med öppna brandljud på en avverkning av SCA. Att avgränsa en naturskog med så höga biologiska värden, i syfte att avverka, bryter inte bara mot certifieringen utan även sektorsansvaret som innebär att miljömålen klaras. Det visar även på den fullständiga avsaknaden av respekt för naturen från bolagets sida.

Nu håller de sista resterna av oskyddade naturskogar på att försvinna, men bolagen fortsätter att hugga, trots protester från lokalbefolkningar, den ideella naturvården, forskare och naturvårdande myndigheter. SCA verkar vilja fortsätta hugga tills endast fem procent av den naturliga skogen återstår i riktiga bestånd och fem procent som små upphackade hänsynsytor. Återstående 90 procent av SCA:s skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog kommer att ersättas av virkesåkrar. Skogen värderas i förutbestämda procentsatser regionvis i stället för att skogens naturliga värden värnas.

Trots försöken till vad bolaget kallar naturvård så har naturvärden förstörts, naturvärden som bolaget redan kände till eftersom Naturskyddsföreningen hade koordinatsatt och delgivit bolaget dessa.

Är SCA verkligen beredda att offra dom sista naturskogarna för ekonomisk vinning? Att prata om landskapsperspektiv när landskapet samtidigt fragmenteras hårt rimmar väldigt dåligt. SCA hävdar bestämt att företaget har blivit bättre på att göra det som utlovats. Frågan är bara om det gäller att hugga skog eller om det gäller att ta hänsyn till naturvärden.

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen

Malin Sahlin, skogshandläggare Naturskyddsföreningen

Intressant? Läs vad andra skriver om SCA, Naturvärden, FSC, Naturskyddsföreningen, Naturskog, Biologisk mångfald, Västernorrland, Jämtland

Naturskyddsföreningen upptäckte i somras tre kalhyggen i Jämtland och Västernorrland där skogsbolaget SCA brutit mot ett stort antal punkter i FSC-standardens krav på miljöhänsyn vid avverkning. Naturskyddsföreningen inleder nu en anmälningsprocess mot SCA för brott mot svensk FSC-standard för certifiering av skogsbruk.

SCA var förra året nära att mista sin ekonomiskt viktiga skogscertifiering FSC. Bolaget fick då tre allvarliga anmärkningar för brott mot FSC-standardens regler. Trots att SCA har genomfört ett åtgärdsprogram för att klara av certifieringens krav om naturvärdesträd vid avverkning har Naturskyddsföreningens inventerare nu dokumenterat 100-tals avverkade naturvärdesträd på tre olika hyggen.

Ett av hyggena gjordes vid Vattensjöberget i Västernorrland, en skog som Naturskyddsföreningen bedömt som mycket skyddsvärd. Skogen togs upp som en av de hotade, skyddsvärda skogarna i Naturskyddsföreningens rapport ”Haveri för naturvården i skogen” som släpptes i mars 2009. SCA valde ändå att avverka området.

– De fältbesök som Naturskyddsföreningens ideellt aktiva medlemmar har gjort de senaste tre åren visar att SCA inte klarar av att leva upp till sitt FSC-åtagande när det gäller naturhänsyn. Bolaget har återigen brustit starkt i sin planering genom att avverka skogar av nyckel­biotopsklass och det finns nu underlag att allvarligt ifrågasätta bolagets FSC-certifiering, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

I Krokoms kommun i Jämtland hittade Naturskyddsföreningen ett hygge med fler än 200 brott mot FSC-standarden. Överträdelserna gällde bland annat kapade naturvärdesträd, sönderkörd död ved och bristande hänsyn till hotade arter och är dokumenterade med GPS-koordinater och bilder. Vid Lill-Klumpvattnet i Jämtland har SCA avverkat skog av nyckelbiotopsklass. Naturskyddsföreningens inventerare konstaterade även här ett stort antal brott mot FSC-certifieringen. Avverkningen har skett i direkt närhet till bolagets egna nyckelbiotoper.

– Det är mycket anmärkningsvärt att SCA:s rutiner fortfarande inte fungerar vid planeringen av avverkningar. Bolaget fortsätter att hugga naturskogar med mycket höga naturvärden på egen mark vilket strider mot deras FSC-certifiering, säger Malin Sahlin skogshandläggare på Naturskyddsföreningen.

SCA har delgivits resultaten av fältbesöken på bolagets hyggen.

Fria press-bilder på skogarna:

Vattensjöberget

Skogen innan den höggs, Skogen efter den höggs

Lill-klumpvattnet

Lill-klumpvattnet,

Blåbärstjärn (krokom)

Blåbärstjärn (krokom) 1
Blåbärstjärn (krokom) 2,

Läs breven som går ut till SCA:
Brev 1 till SCA
Brev 2 till SCA
Brev 3 till SCA

För frågor kontakta:
Mikael Karlsson, ordförande 070-316 27 22
mikael.karlsson@naturskyddsforeningen.se
Malin Sahlin, skogshandläggare  070-3118451
malin.sahlin@naturskyddsforeningen.se
Anders Grönvall, presschef, 070-655 46 19
anders.gronvall@naturskyddsforeningen.se

Intressant?

Läs andras åsikter om Naturskyddsföreningen, FSC, Naturvärdesträd, Naturhänsyn, Naturskog, Nyckelbiotop, Hotade arter, SCA

I Mjällådalen finns unik gammelskog. En framtida nationalpark? Foto: Hans Sundström

Berry Johansson från Naturskyddsföreningen i Timrå har skrivit en text om Mjällådalen efter det att forskningsresan var där och inventerade.

Mjällådalen måste bevaras! Det är den enda rimliga slutsats som ansvariga politiker och myndigheter måste dra när de om några veckor får ta del av alla fynd som gjordes under Forskningsresan i Naturvårdens Utkanter som arrangerades av Naturskyddsföreningen i Timrå i slutet av juli.

Över 60 olika så kallade signalarter som Skogsstyrelsen använder för att hitta skogar med höga naturvärden noterades. Dessutom ett 30-tal rödlistade arter, det vill säga arter som riskerar att utrotas och behöver akut skydd.

I Timrå bestämde man sig för ett ”bredare” upplägg jämfört med tidigare Forskningsresor, där främst skogen varit i fokus. I Mjällådalen har förutom skogliga värden även limnologiska värden inventerats (bottenfaunaprover, elfiske och alginventering). Dessutom har det med hjälp av Medelpads Ornitologiska förening gjorts en fågelinventering. Totalt har ett 60-tal forskare och naturentusiaster från hela landet lagt ner tusentals ideella arbetstimmar i planeringen och genomförandet av Forskningsresan.

Mjällån

En av de forskare som var särskilt inbjudna, var den riksbekanta insektsexperten Bengt Ehnström. För ca 10 år sedan inventerade Bengt Ehnström insektsfaunan i Mjällådalens sandbrinkar för Timrå kommuns räkning. Till allas vår glädje, hittade han hit igen och förevisade de för Mjällådalen unika skalbaggarna. Bengt Ehnström visade oss också hur man kunde inventera insektsfaunan i gammelskogen med hjälp av gnag och spillning i död ved.

Bottenfaunainventeringen leddes av limnologen Andreas Aronsson. Han fokuserade sökandet efter två sländarter, som båda är relativt ovanliga och kräver specifika bottenförhållanden. Det dröjde inte länge förrän han hittade dagsländan Brachycercus harrisella och nattsländan Brachycentrus subnubilus, och två nya arter kunde skrivas in på Mjällådalens meritlista.

Mjällådalens ravinsystem är unika i sitt slag. Även mycket små vattenmängder har kunnat skära djupa raviner i den lätteroderade mjälan. Många av Forskningsresans finaste fynd, gjordes i dessa raviner, som präglas av gammelskog, med drypande hög luftfuktighet. En av deltagarna beskrev sin upplevelse av ravinerna ”som att träda in i en annan dimension”.

Under inventeringen ägnades den döda veden särskilt stort intresse. På granlågorna hittades vedsvampar som rosenticka och rynkskinn i mängder, även den hotade och sällsynta blacktickan hittades. På asplågorna ståtade kandelabersvampen i 50- tal. Värt att nämna är att man sällan hittar mer än ett fåtal fruktkroppar av den rödlistade kandelabersvampen.

Ideella naturvårdare inventerar gammelskog i Mjällådalen. Foto: Hans Sundström

Det rödlistade sötgräset Cinna latifolia och myskmåran Galium triflorum är karaktärsarter för Mjällådalen. Ytterligare ett ovanligt fynd var liten aspgelelav Collema curtisporum. Arten har ett mycket högt skyddsvärde, då 90 procent av alla kända lokaler finns i Sverige.
Det gjordes många nya fynd för Medelpad, särskilt på insekts- och lavsidan, bland annat den rödlistade jättesvampmalen Scardia boletella. Många artfynd har skickats vidare till experter för bedömning. Utan att ha sammanställt allt material från Forskningsresan i Mjällådalen, kan vi ändå konstatera att Mjällån besitter unika naturvärden och är ett område som bör bevaras i sin helhet. Kanske är Mjällådalen Medelpads första nationalpark?

Resultatet ligger nu inom kort på bordet. Även om vi redan tidigare visste att Mjällådalen hade mycket höga miljövärden hade vi aldrig kunnat förutse den mängd av fynd som gjordes under veckan. Vi har uppnått vårt mål: Ingen, markägare eller myndighet, kan i framtiden säga att de inte visste att det förhöll sig så. Dalgången måste bevaras åt framtiden.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Mjällådalen, Forskningsresan, Naturskyddsföreningen i Timrå, Rödlistade arter, Nationalpark, Gammelskog, Skog

I skogen vid Tretjärnshöjden fanns rikligt med nedfallna döda träd som erbjöd livsutrymme för vedlevande svampar.

Före avverkningen

Gammelskogen på Tretjärnshöjden inventerades hösten 2007, av Hans Sundström, som är aktiv i Naturskyddsföreningen i Härnösand. Området, som senare avverkades, bestod i dalarna, mellan bergen, av fuktig gammal grov granskog, samt ett örtrikt fuktdråg rik på lågor och grova torrgranar. I den nordöstra bergssluttningen dominerade en lövrik granskog. I branten fanns moss- och lavklädda lodytor samt hänglavsrika granar.
Då den inventerade skogen var omgiven av hyggen och plantageskogar, borde den ha fått stå kvar ur naturvårdshänseende. På listan över artfynd i området fanns:

• Blodticka
• Gammelgransskål
• Garnlav
• Gränsticka
• Knärot
• Korallblylav
• Kötticka
• Liten hornflikmossa
• Luddlav
• Lunglav
• Rosenticka
• Rynkskinn
• Skuggblåslav
• Stor aspticka
• Stuplav
• Ullticka

Två arter av vedlevande svampar syns på denna låga, till vänster den sammetsskimrande signalarten ullticka (Phellinus ferrugineofuscus). Den rosenrosa svampen till höger i bild är rosenticka (Fomitopsis rosea) och den är kategoriserad som missgynnad (NT) på rödlistan. Den totala populationen i landet av rosentickan bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren på grund av slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning.

Efter avverkningen

Avverkningen i området försvårades av den blockrika terrängen. Det problemet löste SCA genom att ta dit en grävmaskin och bryta upp blocken.

Hygget gjordes under juni-juli 2008 av ett norskt avverkningslag med en skotare, skördare och en grävmaskin. Här fanns brister både i naturvärdesbedömning och planering vilket ledde fram till att bland annat ett parti med mängder av grova nedfallna döda träd som höll nyckelbiotopsklass
avverkades. SCA har nu lovat att inte markbereda detta område för att inte köra sönder fler av de biologiskt värdefulla lågorna än vad man gjort vid avverkningen. På hygget påträffades följande arter:

• Gammelgranslav
• Korallblylav
• Lunglav
• Rynkskinn
• Stor aspticka
• Ullticka
• Violettgrå tagellav

Linda Birkedal från Naturskyddsföreningens riksstyrelse vid en stor granstubbe på hygget efter den avverkade nyckelbiotopen. Foto: Hans Sundström