2008 var året när SCA, efter många års kritik från naturvårdare runt om i landet, var nära bli av med sitt miljöcertifikat FSC. I den förra revisionsrapporten (2007-11-02) fick bolaget den allvarligaste anmärkningen som en markägare kan få innan FSC-certifikatet dras in. Detta innebar att certifieringssystemet tvingade SCA att åtgärda en rad allvarliga miljöbrister i sitt skogsbruk. Det handlade både om att SCA vid upprepade tillfällen avverkat nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden och om usel hyggeshänsyn i produktionslandskapet.

Naturskyddsföreningen har följt SCA:s bättringsförsök med stort intresse och besökt ett antal skogar som avverkats eller anmälts för avverkning efter det att SCA:s åtgärdsprogram sattes in. I de undersökningar som vi gjort i Västernorrlands län, Västerbottens län och i Norrbottens län  finns  dokumentation som pekar på att SCA fortfarande inte når upp till de krav som certifieraren ställde i sin revisionsrapport 2007.

Bolaget är börsnoterat i Stockholm och New York och ingår i Handelsbanksfären.
Störste ägaren är Industrivärden (som kontrolleras av Lundbergföretagen). SCA är ett globalt storföretag som främst
tillverkar personliga hygienprodukter och mjukpapper, men även t ex tryckpapper och sågade trävaror och har försäljning
i ca 90 länder. SCA:s fabriker i Sverige utgörs av Östrands massabruk, Ortvikens pappersbruk samt sju sågverk. I Österrike
och England tillverkas magasins- resp. tidningspapper. Exempel på varumärken är TENA, Tork, Libero och Libresse.

Nettoomsättning: 105,9 miljarder (varav SCA Forest Products:18,7 miljarder)
Rörelseresultat: 10,1 miljarder (varav SCA Forest Products 2,8 miljarder)
Anställda: 50 000 (i 60 länder), SCA Forest Products 4000 varav SCA Skog 500
Markinnehav: 2,0 miljoner ha = 9 % av svenska arealen. Mest i Västernorrland och Jämtland, även Norrbotten och Västerbotten. Stor satsning på contortatall (ca 10 % av virkesförrådet).
Avverkning: 7,0 milj m3 (varav 4,3 milj från egen skog) samt import 0,6 milj m3

(Ur rapporten ”Haveri för naturvården i skogen”)

Under 2008 har två kontroversiella fall på Bergvik skogs innehav uppmärksammats särskilt i media, och i den senaste FSC-revisionen fick Bergvik en rad miljörelaterade anmärkningar. Det första uppmärksammade fallet var avslöjandet om att en väg byggts rakt in i en nyckelbiotop, ett tydligt brott mot FSC, vid Stora Säxen i Vansbro. Efter att Naturskyddsföreningen gått ut med detta i maj 2008 har Skogsstyrelsen och FSC-certifieraren besökt skogen och konstaterat att det finns ännu mer skog av nyckelbiotopskvalitet i det avverkningsanmälda området. Även länsstyrelsen har besökt skogen vid Stora Säxen och konstaterat höga naturvärden. 

Nästa medieuppmärksammade fall av dåligt naturvårdsarbete på Bergvik Skogs innehav var den akut avverkningshotade skogen vid Öresjön i Idre. I detta fall hade Naturskyddsföreningen hunnit besöka den snitslade skogen innan de planerade avverkningarna satt igång och då  hittat Dalarnas första lokal för den sällsynta och starkt hotade arten smalfotad taggsvamp, (Hydnellum gracilipes). Totalt gjordes hundra fynd av 11 olika rödlistade arter i området. 

Naturskyddsföreningen har hemställt om bildning av naturreservat för de avverkningshotade områdena vid Stora Säxen och Öresjön, men i båda fallen ger länsstyrelsen beskedet att Dalarnas län saknar resurser för att kunna skydda de hotade områdena. 

Dessa båda fall är dock inte de enda som pekar på hur Bergvik Skog brister i sitt naturvårdsarbete. Under 2008 har Naturskyddsföreningen dokumenterat ytterligare ett tiotal intressanta fall av avverkningsanmälda och snitslade skogar på bolagets innehav, varav några av de mest intressanta områdena presenteras närmare i rapporten haveri för naturvården i skogen.

Bolagsfakta

Bergvik Skog ägs till största delen av Stora Enso AB (se nedan). Andra viktiga ägare är bland andra FAM (Wallenbergstiftelserna), Korsnäs och Länsförsäkringar. Bergvik förvaltar skog, handlar upp skogsbrukstjänster och säljer avverkningsrätter – huvudsakligen till Stora Enso AB (samt till Korsnäs AB). Det är huvudsakligen Stora Enso som utför skogsbruket på Bergviks mark. 

De något komplicerade relationerna mellan Bergvik och Stora Enso har skapat viss förvirring för dem som haft synpunkter eller frågor om skogsbruket. Det är Bergvik som innehar FSC-certifikatet och således är huvudansvarig. 

Stora Enso är världens största tillverkare av papper och kartong, ett globalt storföretag med verksamhet på alla kontinenter. Bolaget är noterat på börserna i Helsingfors och Stockholm med FAM (Wallenbergstiftelserna) och finska staten som största ägare. Produktionen sker främst i Europa (inkl Ryssland), Kina och Latinamerika. I Sverige finns totalt 14 anläggningar: massafabrik i Skutskär, kartongfabriker i bl a Skoghall och Fors, tre sågverk samt fabriker för wellpapp, tidningspapper och finpapper. Stora Enso äger (tillsammans med Munksjö) virkesuppköparen Sydved och importerar även virke från Baltikum. 

Företaget har plantager främst i Brasilien och Kina (5 % av råvaran globalt kommer från dessa). Exempel på varumärken är MultiCopy (kontorspapper), Effex (träpanel). Övriga produkter utgörs till stor del av olika slags förpackningskartong där varumärket sällan exponeras för konsumenten.

Korta fakta

Bergvik Skog

Nettoomsättning: 2,4 miljarder 
Rörelseresultat:  5,3 miljarder (till stor del ”värdeförändringar i växande skog”) 
Anställda:  ca 70 (inkl Lettland) 
Markinnehav:  1,9 miljoner ha = 8 % av svenska arealen. Främst Värmland, Dalarna, Härjedalen, Hälsingland och  Uppland. Dessutom 26 000 ha i Lettland (dotterbolag). 
Avverkning:  6,3 miljoner m3 (genom avverkningsrätter) 

Stora Enso

Nettoomsättning:  13,8 miljarder EUR (ca 130 miljarder SEK, samtida penningvärde) 
Rörelseresultat:  246 miljoner EUR (ca 2,4 miljarder SEK, samtida penningvärde) 
Anställda:  ca 36 000 (40 länder), varav 30 % i Finland och 20 % i Sverige 
Markinnehav:  inget i Sverige (se Bergvik ovan) 
Virkesanvändning: 12 miljoner m3 varav ungefär hälften från Bergviks skogar  (siffran gäller produktion i Sverige, globalt använder företaget ca 50 miljoner m3 varje år)