I Mjällådalen finns unik gammelskog. En framtida nationalpark? Foto: Hans Sundström

Berry Johansson från Naturskyddsföreningen i Timrå har skrivit en text om Mjällådalen efter det att forskningsresan var där och inventerade.

Mjällådalen måste bevaras! Det är den enda rimliga slutsats som ansvariga politiker och myndigheter måste dra när de om några veckor får ta del av alla fynd som gjordes under Forskningsresan i Naturvårdens Utkanter som arrangerades av Naturskyddsföreningen i Timrå i slutet av juli.

Över 60 olika så kallade signalarter som Skogsstyrelsen använder för att hitta skogar med höga naturvärden noterades. Dessutom ett 30-tal rödlistade arter, det vill säga arter som riskerar att utrotas och behöver akut skydd.

I Timrå bestämde man sig för ett ”bredare” upplägg jämfört med tidigare Forskningsresor, där främst skogen varit i fokus. I Mjällådalen har förutom skogliga värden även limnologiska värden inventerats (bottenfaunaprover, elfiske och alginventering). Dessutom har det med hjälp av Medelpads Ornitologiska förening gjorts en fågelinventering. Totalt har ett 60-tal forskare och naturentusiaster från hela landet lagt ner tusentals ideella arbetstimmar i planeringen och genomförandet av Forskningsresan.

Mjällån

En av de forskare som var särskilt inbjudna, var den riksbekanta insektsexperten Bengt Ehnström. För ca 10 år sedan inventerade Bengt Ehnström insektsfaunan i Mjällådalens sandbrinkar för Timrå kommuns räkning. Till allas vår glädje, hittade han hit igen och förevisade de för Mjällådalen unika skalbaggarna. Bengt Ehnström visade oss också hur man kunde inventera insektsfaunan i gammelskogen med hjälp av gnag och spillning i död ved.

Bottenfaunainventeringen leddes av limnologen Andreas Aronsson. Han fokuserade sökandet efter två sländarter, som båda är relativt ovanliga och kräver specifika bottenförhållanden. Det dröjde inte länge förrän han hittade dagsländan Brachycercus harrisella och nattsländan Brachycentrus subnubilus, och två nya arter kunde skrivas in på Mjällådalens meritlista.

Mjällådalens ravinsystem är unika i sitt slag. Även mycket små vattenmängder har kunnat skära djupa raviner i den lätteroderade mjälan. Många av Forskningsresans finaste fynd, gjordes i dessa raviner, som präglas av gammelskog, med drypande hög luftfuktighet. En av deltagarna beskrev sin upplevelse av ravinerna ”som att träda in i en annan dimension”.

Under inventeringen ägnades den döda veden särskilt stort intresse. På granlågorna hittades vedsvampar som rosenticka och rynkskinn i mängder, även den hotade och sällsynta blacktickan hittades. På asplågorna ståtade kandelabersvampen i 50- tal. Värt att nämna är att man sällan hittar mer än ett fåtal fruktkroppar av den rödlistade kandelabersvampen.

Ideella naturvårdare inventerar gammelskog i Mjällådalen. Foto: Hans Sundström

Det rödlistade sötgräset Cinna latifolia och myskmåran Galium triflorum är karaktärsarter för Mjällådalen. Ytterligare ett ovanligt fynd var liten aspgelelav Collema curtisporum. Arten har ett mycket högt skyddsvärde, då 90 procent av alla kända lokaler finns i Sverige.
Det gjordes många nya fynd för Medelpad, särskilt på insekts- och lavsidan, bland annat den rödlistade jättesvampmalen Scardia boletella. Många artfynd har skickats vidare till experter för bedömning. Utan att ha sammanställt allt material från Forskningsresan i Mjällådalen, kan vi ändå konstatera att Mjällån besitter unika naturvärden och är ett område som bör bevaras i sin helhet. Kanske är Mjällådalen Medelpads första nationalpark?

Resultatet ligger nu inom kort på bordet. Även om vi redan tidigare visste att Mjällådalen hade mycket höga miljövärden hade vi aldrig kunnat förutse den mängd av fynd som gjordes under veckan. Vi har uppnått vårt mål: Ingen, markägare eller myndighet, kan i framtiden säga att de inte visste att det förhöll sig så. Dalgången måste bevaras åt framtiden.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Mjällådalen, Forskningsresan, Naturskyddsföreningen i Timrå, Rödlistade arter, Nationalpark, Gammelskog, Skog