För inte så länge sedan så surfade jag in på Reklamfritt.se och hittade följande info om direktreklam. Bäst av allt är att du via sajten kan tacka nej till adresserad direktreklam!

Om direktreklam

Det är egentligen inget fel med reklam. Om reklamen är relevant och attraktiv för mottagaren så leder den till (förhoppningsvis hållbar) konsumtion. Det i sin tur innebär ökad omsättning, försörjning och en allmänt positiv samhällsutveckling. Bra reklam gynnar helt enkelt både avsändaren och mottagaren.

Men det finns även dålig reklam, dvs reklam som inte gör någon, eller väldigt liten, nytta. E-postreklam, eller spam, är ett exempel på detta. Pappersbaserad direktreklam är det likaså.

Direktreklam är mer än bara några reklamblad i brevlådan. Varje svenskt hushåll får i snitt 45 kg direktreklam/år. Det är 180 000 ton papper, på ett enda år.

Direktreklamen omsätter närmare 10 miljarder kronor om året. Mer än 10 % (drygt tre miljarder kronor) av Postens omsättning kommer från direktreklamen och Svensk Direktreklam (SDR) omsätter 550 miljoner kr/år. Direktreklamen är dessutom befriad från reklamskatt, till skillnad från t ex dagstidningar som är beskattade till 11 %.

Det här är en enorm industri, både vad det gäller miljöförstöring och ekonomisk omsättning.

Miljön

Att direktreklamen påverkar miljön negativt är ett faktum som ingen kan bestrida (även om många försöker göra det). Men även om träden är det första man tänker på när det gäller direktreklam så handlar miljöpåverkan minst lika mycket om alla koldioxidutsläpp som uppstår vid transport, produktion och distribution av direktreklam.

Träden

Under 2006 skickades det ut 3,67 miljarder enheter oadresserad direktreklam (ODR) och 900 miljoner enheter adresserad direktreklam (ADR). För det avverkades det 1,6 miljoner träd. Nu produceras lyckligtvis inte all direktreklam enbart av avverkade träd.

En del av skogen blir till direktreklam. Foto: John Green

Pappersmassan för direktreklamen består till stor del av returpapper och träspill (kvistar och liknande). Man brukar säga att ett träd, med returpapper, räcker till 150 kg papper. Under 2006 återvanns 83 % av alla reklamutskick, tidningar, tidskrifter och kataloger. Men papper kan givetvis inte återvinnas i all evighet (utan snarare 5-7 gånger).

När frågan om skogsavverkningen tas upp brukar pappers- och reklamföretagen vara snabba med att påpeka att vi planterar tre nya träd för varje avverkat träd i Sverige och att den svenska skogen har fördubblats de senaste åren. Men de utelämnar det faktum att skogsplanteringen inte är naturlig, utan snarare jordbruksmässig.

Vår naturliga gammelskog avverkas i en rasande takt, bara för att ersättas av biologiskt fattiga skogsplanteringar. Det har lett till att över 1 800 skogslevande djur- och växtarter är hotade i Sverige idag. Dessutom flyttar många svenska pappersföretag, såsom Stora Enso, sina verksamheter utomlands. Och där tillämpar de inte samma princip om skogsplantering.

Om vi kan minska, eller helt eliminera, den pappersbaserade direktreklamen så kommer vår naturliga skog, med tillhörande djur- och växtliv, ha en större chans att överleva. Detsamma gäller den naturliga regnskogen i Sydamerika, Asien och Afrika.

Källor: SDR, Greenpeace, Swedma, Metro, SCA Forest Products.

Koldioxiden

Sedan industrialiseringen och den storskaliga användningen av fossila bränslen startade har koldioxidhalten i vår atmosfär ökat med en tredjedel. Dagens koldioxidhalt, 380 ppm, är faktiskt den högsta på 420 000 år, kanske till och med på 20 miljoner år. Ju mer den höjs, desto mer stiger jordens medeltemperatur.

De största källorna till koldioxidutsläpp är produktion, transporter, nedkylning och uppvärmning. Produktionen, distributionen och leveransen av direktreklam genererar givetvis stora mängder koldioxid. Dessutom levereras direktreklamen både till och från våra hushåll och många gånger sker även produktionen av direktreklamen utomlands, eftersom det är billigare.

Direktreklamens koldioxidutsläpp är dock lite svårare att kartlägga. Pappersbruken hör visserligen till de största miljöbovarna av dem alla, men pappret som används för direktreklamen är inte separerat från övrigt papper. För att bl a undersöka detta inledde de största svenska producenterna av direktreklam, såsom Posten och SDR, ett gemensamt projekt, som heter Miljö Direkt, för mer än ett år sedan.

Projektet är färdigt och resultatet har redovisats för deras medlemmar. Men allmänheten har ännu inte fått ta del av det och eftersom ett medlemskap i projektet kostar ”ett antal hundra tusen” så har Reklamfritt.se inte möjlighet att redovisa något här än.

Om du har ytterligare information om direktreklamens koldioxidutsläpp så tar vi givetvis tacksamt emot det.

Källor: Aftonbladet, Skogsaktuellt, kontakt med projektledaren för Miljö Direkt.

Aktörer

Innan direktreklamen når våra hushåll är ett flertal aktörer inblandade. Pappret ska tillverkas och behandlas och reklamen ska utformas och produceras, för att till slut distribueras och levereras ut till oss. Vi har granskat några av dessa aktörer här.

Stora Enso

Sverige är världens 4:e största exportör av papper och Stora Enso är vår största producent av papper. Deras koldioxidutsläpp är flera gånger större än t ex SAS. Trots att Stora Ensos verksamheter i Sverige genererar 100-tals miljoner i vinst så har de lagt ner åtta svenska pappersbruk de senaste 3 åren, med fler än 2 000 förlorade jobb. De satsar istället på motsvarande verksamheter i Sydamerika och Asien.
I Brasilien har Stora Enso, tillsammans med det norsk-brasilianska företaget Aracruz Celulose, upprättat en enorm anläggning som heter Veracel. Veracel har en produktionskapacitet på 990 000 ton papper per år. Det statliga låneinstitutet Nordiska Investeringsbanken, som ger lån som gagnar nordiska intressen, har lånat ut mer än en halv miljard kronor till finansieringen av Veracel.
I anslutning till denna anläggning har Stora Enso en egen eucalyptusplantage på 700 kvadratkilometer, samt kontrakt på ytterligare 230 kvadratkilometer eucalyptus. Räknar man ihop alla eucalyptusplantager i området, som ägs av andra pappersproducenter och lokala bönder, så blir det en total yta med plantager på närmare 5 000 kvadratkilometer eller nästan två gånger Gotland.

Ett kalhygge efter ett eukalyptusplantage i Brasilien. Lokalbefolkningen kallar områden som dessa för den gröna öknen eftersom det vare sig finns ett insekts eller växtliv här.

Eucalyptus är ett träd som växer väldigt snabbt. Det är fullvuxet efter 6-7 år, till skillnad från de 60-70 år som den svenska skogen behöver. Men eucalyptus dränerar även jorden omkring sig, vilket gör det omöjligt för andra växter att leva i dess närhet. Eukalyptusen odlas på marker som tidigare var täckt av atlantskog, en form av tropisk skog, med ett rikt sällsynt djur och växtliv. I området fanns det tidigare en befolkning av urinvånare, indianer, i ett 40-tal byar. Nu finns det bara tre byar kvar.
I eukalyptusplantagerna används närmare 194 ton olika bekämpningsmedel, varje år. Det är 40 gånger mer än vad hela det svenska skogsbruket använder. Veracel har fått flera miljonböter från de brasilianska miljömyndigheterna, bl a för att ha släppt ut bekämpningsmedel i ett naturreservat och för att ha huggit ner 1 200 hektar regnskog.
Källor: DN, Kalla Fakta, Wikipedia, Swedish pulp in Brazil, The case of Veracel (PDF)

SDR

Svensk Direktreklam (SDR) är Sveriges största privata direktreklamföretag. Företaget har 400 anställda, med en årsomsättning på 550 miljoner. Till detta finns det 44 franchisetagare (distributörer) med ca 10 000 reklamutdelare.

SDR har ofta kritiserats för sin hantering av reklamutdelarna. Lönen är prestationsbaserad, med en ersättning baserad på antal hushåll man delar ut reklam till, hur mycket reklamen väger och huruvida man behöver sortera reklamen eller inte.

Att dela ut direktreklam är ett slitsamt och tidskrävande arbete, vilket många tidigare reklamutdelare vittnar om.

Källor: Transport

Posten

Posten är Sveriges största distributör av adresserad och oadresserad direktreklam. Även om distributionen av direktreklamen oftast sker i samband med distribution av vanlig post så är Postens verksamhet långt från miljövänlig. En stor del av Postens direktreklam delas ut med cyklar och eldrivna bilar. Men över 40 % av alla leveranser sker ändå med vanliga bilar, skåpbilar och mopeder.

Posten har även börjat erbjuda klimatkompenserad ADR. Denna direktreklam transporteras till stor del med tåg och övriga utsläpp klimatneutraliseras bl a genom investeringar i förnyelsebar energiproduktion i Kina och Indien.

Källor: Posten.

Den här artikeln är tidigare publicerad på Reklamfritt.se. Sajten informerar om direktreklamens miljöpåverkan och erbjuder möjlighet att enkelt och effektivt stoppa både oadresserad och adresserad direktreklam. Målet med Reklamfritt.se är att stoppa den pappersbaserade direktreklamen i Sverige.