Tretjärnshöjden (Avverkad)

Tretjärnshöjden

I skogen vid Tretjärnshöjden fanns rikligt med nedfallna döda träd som erbjöd livsutrymme för vedlevande svampar.

Före avverkningen

Gammelskogen på Tretjärnshöjden inventerades hösten 2007, av Hans Sundström, som är aktiv i Naturskyddsföreningen i Härnösand. Området, som senare avverkades, bestod i dalarna, mellan bergen, av fuktig gammal grov granskog, samt ett örtrikt fuktdråg rik på lågor och grova torrgranar. I den nordöstra bergssluttningen dominerade en lövrik granskog. I branten fanns moss- och lavklädda lodytor samt hänglavsrika granar.
Då den inventerade skogen var omgiven av hyggen och plantageskogar, borde den ha fått stå kvar ur naturvårdshänseende. På listan över artfynd i området fanns:

  • Blodticka
  • Gammelgransskål
  • Garnlav
  • Gränsticka
  • Knärot
  • Korallblylav
  • Kötticka
  • Liten hornflikmossa
  • Luddlav
  • Lunglav
  • Rosenticka
  • Rynkskinn
  • Skuggblåslav
  • Stor aspticka
  • Stuplav
  • Ullticka

 

Två arter av vedlevande svampar syns på denna låga, till vänster den sammetsskimrande signalarten ullticka (Phellinus ferrugineofuscus). Den rosenrosa svampen till höger i bild är rosenticka (Fomitopsis rosea) och den är kategoriserad som missgynnad (NT) på rödlistan. Den totala populationen i landet av rosentickan bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren på grund av slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning.

Två arter av vedlevande svampar syns på denna låga, till vänster den sammetsskimrande signalarten ullticka (Phellinus ferrugineofuscus). Den rosenrosa svampen till höger i bild är rosenticka (Fomitopsis rosea) och den är kategoriserad som missgynnad (NT) på rödlistan. Den totala populationen i landet av rosentickan bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren på grund av slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning.

Efter avverkningen

 

Avverkningen i området försvårades av den blockrika terrängen. Det problemet löste SCA genom att ta dit en grävmaskin och bryta upp blocken.

Avverkningen i området försvårades av den blockrika terrängen. Det problemet löste SCA genom att ta dit en grävmaskin och bryta upp blocken.

Hygget gjordes under juni-juli 2008 av ett norskt avverkningslag med en skotare, skördare och en grävmaskin. Här fanns brister både i naturvärdesbedömning och planering vilket ledde fram till att bland annat ett parti med mängder av grova nedfallna döda träd som höll nyckelbiotopsklass
avverkades. SCA har nu lovat att inte markbereda detta område för att inte köra sönder fler av de biologiskt värdefulla lågorna än vad man gjort vid avverkningen. På hygget påträffades följande arter:

  • Gammelgranslav
  • Korallblylav
  • Lunglav
  • Rynkskinn
  • Stor aspticka
  • Ullticka
  • Violettgrå tagellav
Linda Birkedal från Naturskyddsföreningens riksstyrelse vid en stor granstubbe på hygget efter den avverkade nyckelbiotopen.

Linda Birkedal från Naturskyddsföreningens riksstyrelse vid en stor granstubbe på hygget efter den avverkade nyckelbiotopen. Foto: Hans Sundström

Ämnesord: , , , ,

Lämna en kommentar

Please note: comment moderation is enabled and may delay your comment. There is no need to resubmit your comment.